Samlade bygdehistorier / 243 (1900) Author: Thure Sällberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pila-Jöddens porträtt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— Klöfsjuka’! Ja’ har fått det som värre är! Sir I
inte, att ja’ fått Pila-Jödden bredvid hustru min?
väsnades han.

— Pila-Jödden? Ä’ dä’ inte Luther? mente vi.

— Jo, dä’ ä’ just en grann Luther, dä’ är ju
Pila-Jödden lifs lefvandes! skränade Nisse och satte i väg åt
handlarns till.

Väl var det, att inte denne var hemma, ty då hade
gubben nog gjort sig olycklig på’n i sitt ursinne och sin
svartsjuka. I stället kom han dragandes med Pila-Jöddens käring.



— Ä’ dä’ inte eran man, som står där och håller om
lifvet på hustru min? vrålade Nisse, när de hunnit ner till
skyltlådan.

— Jo, visst är det han! Och si så ho’ myser åt honom,
det lättfärdiga stöcket! rasade »Pila-Jöddan», som vi kalla
henne i hvardagslag.

— Ja, si så ta mej den fule gör hon inte dä’! inföll
Nisse med gråten i halsen och så förtviflad, att han inte
visste till sig.

— Jaha, nog kan dä’ va’ trefligt mä’ en ung och grann
hustru, men det har allt sina vedermödor också! mente vi
och kunde inte tycka annat än tillställningen var både
ynklig och löjlig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>