- Project Runeberg -  Samlade bygdehistorier /
371

(1900) [MARC] Author: Thure Sällberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Två julklappar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den glädje och heder han beredt honom under detta år!
menade vi.

Men när julaftonen kom och klapparne skulle skiftas,
var där minsann liksom året förut, ingenting åt Rulle, och
vi undrade och undrade, om ej gubben gått och glömt sitt
högtidliga löfte till sonen för ett år sedan.

Det såg också ut som om Rulle själf känt sig
besviken.

Men så, serradö, när vi stodo där som mest undrande,
fingo vi höra ett tungt stampande i förstun, och in kommo
alla drängarne släpande på den gamla, stora »rotakistan»,
i hvilken knekthållet förr plägade förvara alla soldatens
munderings- och utredningspersedlar.

Det var ett förskräckligt skrof till kista, och drängarna
stönade och päste under hennes tyngd.

När de ställt henne midt på golfvet, sågo vi ett plakat
på locket, hvarpå stod skrifvet:

»Till Hofrätts e. o. notarien R. Lind, julafton 1889.
Aktas för stötar.»

— Det vore väl skam om gubben samlat så besatt med
pengar! hviskade min kamrat.

— Åh, det är nog en ljuskrona eller nå’t annat
ömtåligt och dyrbart! mente jag.

Men gubben skyndade fram till kistan.

— Du har hållit ditt löfte som en karl, Rulle, och
infriat din förbindelse fortare än jag trodde. Nu vill jag
fylla mitt löfte. Kom hit, ska’ du få se, hvad jag kistelagt
åt dig under året! log gubben.

Vi tyade oss fram lite till mans och undrade hvad
gubben hade i det stora åbäket till kista. Men när han
lyfte på locket studsade vi alla, ty, min själ, sprang inte
kronofogdens flicka lifs lefvande och vacker och leende som
en majdag upp ur skrylan, och Rulle var inte sen, ska’ jag
säga, att lyfta henne öfver kistkanten och knäcka till att
valsa med henne rundt julgran och kista, så att det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:11:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sambygd/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free