Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sociala, visserligen den en våldsakt,
men med andra, långt mindre
blodbesudlade stridsmetoder än den
borgerliga revolutionens väpnade
insurrektioner och massresningar.
I allmänhet föreställer sig borgaren
i våra dagars samhällen revolutionen
som en akt, kännetecknad av yttre
våldshandlingar.
Hos en del andra borgerliga
samhällsideologer gör sig en diametralt motsatt
uppfattning gällande. De vilja beröva
begreppet revolution varje — till och
med den minsta — fläkt av våldsamhet.
Med revolution beteckna de en stor och
genomgripande, en lugnt och sakta
försiggående omvälvning. Låt oss för ett
ögonblick taga del av deras
argumentering till förmån för denna uppfattning
av revolutionens väsen!
För samhällsideologen av denna
kategori, ter sig en revolution såsom en
sådan förändring, som den, vilken
förorsakades genom exempelvis ångmaskinens
uppfinning av James Watt eller
Amerikas upptäckt av Christoforo Colombo
och Amerigo Vespucci.
Innebära icke dessa företeelser
mäktiga, fastän lugna och oblodiga
omvälvningar?
Ångmaskinens uppfinning har ju
revolutionerat all forntida industri. Det
gamla medeltida skråhantverket —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
