Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om vi påstå, att utsugningen av dessa
proletärers arbetskraft stegrats, och
deras ekonomiska levnadsstandard
försämrats.
Förändringarna i arbetarklassens
levnadsförhållanden inverka dock strängt
taget föga — oavsett i vilken riktning
de gå — på klassmotsatsernas till- eller
avtagande. Denna senare fråga är helt
och hållet betingad av den utveckling
de olika samhällsklasserna gå till
mötes i sitt förhållande till varandra
inbördes.
I stort sett kan man visserligen indela
ett folk i två klasser: över- och
underklass; men denna indelning är dock vid
ett närmare skärskådande något snäv,
ty ännu finnes inom samhällena en klass,
så situerad i ekonomiskt hänseende, att
den kan benämnas medelklassen. Det
är klart, att denna indelning är
uteslutande verkställd ur ekonomisk
synpunkt. Skulle man i dess ställe tagit
intellektuella och etiska moment som
grund för indelningen; ja, då hade det
lätt kunnat hända — för att nu
begagna en gammal känd sats — »att många
de främste blivit de ytterste, och
många de ytterste de främste».
Vad medelklassen angår, så är även
denna delad i olika lager. Man kan
urskilja borgar- och bondeelementet, och
härtill kommer ytterligare ett tredje: de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
