Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
världen» och bland småborgare- och
småbondeklassen, har av socialreformisten
tagits som ett indicium på, att
klassmotsatserna hålla på att mildras.
Det är obestridligt, att samtidigt som
arbetarklassens materiella krav på livet
stegrats, ha även deras ideella
fordringar växt i samband därmed. Att därför
vissa personer ur den s. k. lärda världen
betrakta arbetarrörelsen med större
sympatier än fordom är också riktigt. Men
att taga detta förhållande som en
borgen för, att den sociala frågan skulle
kunna lösas i fredens tecken, är
alldeles felaktigt.
Erfarenheten har visat, att
majoriteten av dessa intellektuella element
visa de största sympatierna för
proletariatets reformistiskt sinnade falang. De,
som sympatisera med
socialrevolutionärerna, äro försvinnande få.
Det skall visst icke förnekas, att
»den radikala intelligensen» en gång har
spelat en stor roll, och gör det
fortfarande i sådana ekenomiskt och
industriellt efterblivna länder som
exempelvis Ryssland och Turkiet. Men i det
fallet har man också att göra med
mera medeltida revolutionära
företeelser. Under sådana politiska
revolutioner, vilka rikta sin udd mot staten med
alla dess lagar och förordningar under
tider av enväldigt furstendöme med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
