- Project Runeberg -  Minneapolisminnen : Kulturhistorisk axplockning från qvarnstaden vid Mississippi /
11

(1899) [MARC] Author: Alfred Söderström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

melse till likhet med deras iorna
storhet och prakt. Vid foten af de brusande
fallen fans det fordom en stor
urhålk-ning, och ofta, då en ända till 40 fot lång
timmerstock kom seglande öfver fallen,
hufvudstupa ned i denna kittel, kunde
den blixtsnabbt skjuta upp igen och
kastas en 10 fot upp i luften.

Fallen äro belägna omkring 2,500
engelska mil från Mississippis utlopp i
Mexikanska viken samt 500 mil från
dess källor vid Itascasjön.

Mississippifloden är här ungefär 1,200
fot bred samt delad i tvenne flodarmar,
scm omsluta den vackra ön Nicollet
Island, hvilken upptager en areal af
omkring 50 acres. Här begynner den
strida floden att tilltaga mer och mer 1
sin våldsamma fart. V?ttnet skummar
och brusar hvarhelsL det möter någon
klippa eller annat hinder, tills det
slutligen störtar sig ned för det inom en
mil 75 fot höga fallet, som upptager en
vidd af 600 fot. Man kan ej gerna
betrakta denna väldiga vattenmassa utan
att betagas af en viss hänryckning.
Intrycket ökas dessutom betydligt af den
våldsamhet och förödelse, som sceneriet
framvisar, i det stora klippmassor och
ofantliga stenblock befinnas nedanför
fallen, lösryckta samt af den mäktiga
forsen strödda omkring i den vildaste
oordning, hvilket ej kan annat än
uppfylla åskådarens sinne med fruktan så
väl som beundran för den
oemotståndliga makt, som uppenbarar sig i
natu-iens verkningar.

Något nedanför fallet ligger en liten
klippig holme, som kallas Cataract
Island, på hvilken förr växte några små
enstaka träd, som knappast voro i stånd
att uppbära sina späda grenar, hvilka
vissa tider på året voro lastade med
en otalig mängd af fogelbon. Det
syntes som om foglarnes instinktmässiga
vishet hade rådt dem att välja denna
plats, hvilken, till följd af det ofvanför
brusande fallet, var så väl skyddad från
vandaler bland såväl djur som
menni-skor. Denna lilla holme kallas äfven
Spirit Island (Ande-ön) i anledning af

en tragisk händelse, som här inträffat,
hvilken torde vara af för stort intresse
att förbigås. Historien förmäler, att för
många, många år tillbaka, då
Sioux-indianerna voro lägrade kring fallet,
satte en ung jägare af Sioux stammen
upp sitt “wigwam” på stranden af
Mis-sissippi-floden strax ofvanför St.
An-thony-fallen. Han hade endast en
hustru, hvilket är ett högst sällsynt
förhållande bland dessa herrar, som
merendels ega ända upp till tjugu hustrur.
Hon kallades Ampato Sapa och var en
qvinna af bländande skönhet, med, för
sin stam, ovanliga egenskaper.
Historien, förmäler om de mödor och
svårigheter, som hon för sin mans skull
fick uthärda. Den visar äfven att hon
var skicklig i att garfva hjorthudar samt
bereda hudarne för det tält, hvilket var
deras bostad; visar huru hon färgade
buffelhudar, skaffade bränsle och slog
eld med en stenyxa, flinta och stål och
i en kittel af björkbark kokade fisk
genom att lägga glödgade stenar i
vattnet. Alla dessa göromål verkstälde hon
utan ringaste klagan. De lefde lyckligt
tillsammans i flera Herrans år samt
hade tvenne barn, som lekte omkring
deras eidstad och utgjorde deras enda
glädje. Mannen var en utmärkt
skicklig jägare och många familjer samlades
så småningom omkring honom och
uppsatte sina “wigwams” i närheten af
hans. För att komma i en ännu
förtroligare förbindelse med honom,
före-slogo de, att han skulle taga sig flera
hustrur, emedan han derigenom skulle
vinna mera anseende samt kanhända
inom kort blifva vald till höfding af
stammen. Detta förslag behagade
honom ganska väl och i hemlighet tog
han sig en ny hustru; men för att
komma i tillfälle att bringa henne in i sitt
“wigwam” utan att uppväcka något
missnöje hos sin första hustru, modern
till hans barn, sade han till henne: “Du
vet att jag aldrig kan älska någon
annan qvinna så ömt och tillgifvet som
jag älskar dig; men jag har märkt att
de besvärligheter, som äro förenade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:12:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/saminneapo/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free