Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
qvist, före detta Carver-bo, nu sedan
flera år bosatt i Minneapolis.
Vi omnämna denna strid endast på
det att läsarne skola kunna bilda sig en
föreställning om den skilnad, som några
decennier ha åstadkommit i vår stad.
Chippewa-indianerna blefvo besegrade
af Siouxs, och de drogo sig tillbaka
under skydd af nattens mörker. Nästa
morgon var St. Anthony fullt af
indianer. De hade fört sina sårade med sig
och buro dem till ångbåtsbryggan för
att skeppa dem till Sauk Rapids.
Hvar-je gata patrullerades med största
noggrannhet af desperata vildar i full
krigs-skrud, som ängsligt spejade efter de
segrande Siouxs. I händelse Chippewas
blifvit förföljda, var det deras mening
att förskansa sig på Nicollet Island och
der bjuda fienden spetsen. Men inga
Siouxs syntes till, och de sårade blefvo
inskeppade i lugn, hvarefter
Hole-in-the-Day och hans trupper tågade uppåt
östra sidan af floden.
År 1857 gestaltade sig import och
export i St. Anthony och Minneapolis som
följer:
IMPORTS. EXPORTS.
Oats, bu ...... 300 Saw logs, ft...500,000
Wheat, bu ____ 700 Sawed timber,
Corn, bu ......1,100 ft...........800,000
Green apples, Ginseng, lbs... 1,400
bbls ......... 7
Rye, bu ....... 408
Live Stock—
Horses ....... 280
Cows and ox-
en ......... 140
Mules ........ 20
Fowls ........ 240
Saw mills ma-
chinery ...... 4
Flouring mills
machinery ... 1
Detta inbegriper naturligtvis icke
vanliga köpmannavaror, af hvilka stora
qvantiteter kommo från Östern till
navigationens slutpunkt, hvilken vid denna
tid var St. Anthony Falls. Ej heller
hade Minnesota blifvit ryktbart såsom
en hveteproducerande stat, och
hvar-ken “No. 1 hard” eller “No. 1 north-
ern” bestämde då skalan af verldens
marknadspriser.
Minneapolis började likväl efterhand
att taga lofven af sin förr så mäktige
granne på östra sidan floden. Flere af
affärsmännen på östsidan flyttade snart
öfver sina affärer, och då mjölqvarnarne
förstördes genom eldsvåda, upphörde
för flera år intresset för
miölfabrikatio-nen på östsidan, hvarest denna industri
först blifvit etablerad. En annan
orsak var också den omständigheten, att
stora sträckor af det kringliggande
landet var uppköpt af utom platsen
boende spekulanter, hvadan folk, som
strömmade in, fann det omöjligt att köpa
tomter eller farmar till något så när
re-sonligt pris. Dessa, så väl som många
gamla settlare, tittade derföre med
läng-tansfulla blickar öfver till den vackra,
parklika prairien på andra sidan, hvarest
det snart uppstod lif och rörelse.
De begge städerna St. Anthony och
Minneapolis förenades den 9 April 1872
till en stad under den senares namn.
Många af St. Anthonys medborgare
stretade visserligen emot allt hvad de
kunde, men förening blef det likväl.
Staden Minneapolis’ första namn
(innan någon förening med St. Anthony
ännu hade egt rum) var All Saints,
der-efter erhöll den namnet Lowell,
sedermera Albion och slutligen dess
nuvarande namn, Minneapolis, hvilket är en
sammansättning af det Sioux-indianska
ordet Minne, som betyder vatten, samt
det grekiska ordet Polis (stad), hvilket
följaktligen skulle blifva detsamma som
“vattenstaden.”
Charles Hoag är namnet på den gamle
settlare, som fick hedern af att ha gifvit
vår stad detta poetiskt klingande namn.
Det är ett mycket vackrare namn än
om båda hade blifvit tagna från
grekiskan, i hvilket fall namnet kanhända
hade blifvit Hydropolis.
En liten jemförelse mellan
befolkningen i St. Anthony och Minneapolis upp
till 1871 torde nu icke vara utan sitt
intresse:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
