Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
staden. Han var vid godt mod och
berättade att han erhållit god vård på
resan och öfverallt träffat vänliga
men-niskor, som hjelpt honom. Hans för-
äldrar hade dött och han skulle
adopteras af sin moster, som var gift med
doktor Carl Essen.
Ofvanstående teckning är en trogen
bild af “den lille päne dreng.”
* • *
Vi hafva många vackra stadsdelar,
men förvisso äfven några högst
egendomliga, liksom till exempel “Bohemian
Flats,” som den lilla strandstaden under
Washington avenue-bron så oriktigt
kallas.
När man reser å
Interurban-spårvag-nen från Minneapolis till St. Paul öfver
den höga Washington avenue-bron,
varsnar man i afgrunden under sig en
hel liten stad utefter den låga
flodbrädden. Man kan icke undgå att tänka,
det detta måste vara Lilliputernas stad,
ty allt ser så ovanligt smått ut. Husen
te sig som små hundkojor, och “midt i
byn” ligger en liten kyrka.
I Bergshammars socken i
Södermanland finnes en af de minsta kyrkor i
Sverige. När en resande en qväll for
der förbi, sporde han körsvennen hvar
kyrkan fans; han kunde icke se henne.
“Ja, si ho’ ä’ så lita, att di tar in’na
om nättera,” svarade den finurlige
körsvennen.
Detta infall skulle med än större skäl
kunna tillämpas på kyrkan i den lilla
stad vi här tala om, ty hon är betydligt
mindre än Bergshammars kyrka, ja, så
liten, att man kan stå vid kyrkväggen
och räcka till taklisten med handen.
Emellertid ger det hela, med sina
re-guliära gator, intrycket af en riktig liten
stad.
Hvilka äro då de, som här slagit sig
ned? De, som vilja bo sålunda, kunna
ej ha stora anspråk på lifvet, och
dessutom svämmar floden understundom
öfver, så att gatorna fyllas med vatten,
hvarvid man måste befara dem i båtar,
liksom man i Venedig färdas i gondoler.
“Båtar” var väl dock för mycket
sagdt.
En känd visa lyder sålunda:
‘Uti Helsingland ror di med trög,
För di kan inte vända med båtar.”
Och detta bör väl ock här tillämpas.
Bifogade träsnitt visar vyer af staden
under öfversvämningsperioden våren
1894, den största öfversvämning, som
inträffat derstädes på fjorton års tid.
Invånarne i denna högst kuriösa stad
äro ursprungligen “squatters.” De fingo
förr bygga sina hyddor nere vid
flodbrädden utan att betala någonting för
tomter. Och på detta sätt grundlädes
staden. Nu äro emellertid dessa gyllene
tider förbi. De, som nu bo der, måste
betala omkring $10 eller $15 per år för
borätten, allt efter som tomten är stor
till.
Till nationaliteten äro de flesta
slavo-ner, och kyrkan, öfver hvars dörr
följande ord läsas:
: SLOVANZKA EVANGE. LUTH. :
i IMMANUELS CIIiKEY. :
: 1889. :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
