Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
byggnads skull hade Minneapolis aldrig
kunnat försäkra sig om den
republikanska nationalkonventionen, som egde
rum härstädes år 1892.
Efter det årliga expositioner i åtta års
tid hitlockat folk från alla delar af
Nord-vestern, tog intresset plötsligen slut.
Framgången af denna storslagna plan
kräfde nemligen mer tid, omsorg och
penningeuppoffring än flertalet af
stadens affärsmän kunde längre vidkännas.
Den ståtliga Expositions-byggnaden
kommer nu kanske sjelf en vacker dag
att blifva “stäld på exposition.” En
oviss dom hvilar fortfarande öfver
densamma. Skall den förvandlas till
magasin, maskinverkstäder och dylikt, eller
torde vi kunna hoppas att äfven
framdeles få se tusentals jublande menniskor
församiade derstädes i industriens och
konstens tjenst eller för andra
upplyftande och ädla syftemål?
Konstutställningarne vid våra
expositioner voro ofta ganska beaktansvärda
och ha också för spridandet af
kännedomen om nordisk konst varit af stor
betydelse. Vid andra utställningsåret
exponerades en samling af
skandinaviske målares och bildhuggares verk, som
väckte betydligt uppseende och
erkännande, ej utan sin tillsats af förvåning.
Samlingen hade åvägabragts genom
Mr. Olaf Ellison, som personligen
besökte de tre nordiska landen för
exposi-tionsstyrelsens räkning. Flere af
konstnärerna, särskildt bland de svenska,
hade sändt sina senaste <jch bästa
arbeten direkt från årets salong eller
ateli-ererna i Paris. Svenskarne Josephson,
Liljefors. Hasselberg, Ccd.rström,
Wal-lander och Österlind väckte i all
synnerhet berättigadt uppseende med sin
djerfva och säkra konst. Dess värre
funnos ej köpare för dessa präktiga
dukar och statyer. En större tafla af
Wal-lander inköptes emellertid af
exposi-tionsstyrelsen och finnes ännu i
tafvel-samlingen å stadens centralbibliotek.
Norrmännen härstädes eldades till
kulturel patriotism af den stora
framgång, som den skandinaviska konstut-
ställningen rönt, och bildade en
konstförening. Denna, “Norwegian Art
Association,” utstälde år 1888 vid
expositionen en samling af norske
konstnärers arbeten och tillsågo att flera af
dessa blefvo afyttrade. År 1889 höll
samma organisation en skandinavisk
konstutställning på egen hand under
expositionsmånaden å Central avenue
på Nicollet Island. Det var meningen,
att Sverige då skulle representeras, men
på grund af uppkommet förhinder vardt
detta dock ej af. Danmark och Norge
företräddes deremot ganska bra af dess
mera framstående konstnärer.
Svenskarne hade, som vanligt, visat brist på
initiativ, och någon konstförening bland
dem, kom ej till stånd. Som motvigt
må nämnas, att det var en svensk man,
Dr. Victor Nilsson, som skref mera och
mera uttömmande än någon annan
härstädes gjort, ej blott om de
skandinaviska, utan samtliga konstutställningarne
både i skandinaviska och amerikanska
tidningar. Bland andra vackra
ansatser, som ej blefvo till mera än sådane,
var också den norska konstföreningen,
som nu länge sofvit overksamhetens
sömn. Bland dess mest intresserade
medlemmar och stiftare voro A. C.
Haugan, domare Ueland, Luth. Jaeger,
Kristofer Janson med flera. Någre i
egentlig mening konstförståndige
funnos väl knappast i dess krets utom
konstnärerna.
POLISKÅREN.
Detta departement räknar egentligen
sitt ursprung från den tid, då
stadssty-relsen organiserades år 1872. Före den
tiden lågo polismyndigheterna hos St.
Anthonys och Minneapolis’ City
Mar-shal och deras assisterande konstaplar.
Åldermännen hade då äfvenledes
rättighet att arrestera personer, ehuru de
sällan eller aldrig begagnade sig af denna
myndighet.
Ett vakthus bygdes år 1855, der
fångar instängdes för tillfället. Efter de
blifvit dömda sändes de antingen till
Ramsey county ‘‘jail” eller till fängelset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
