Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Februari 1852. Notisen löd sålunda:
“Det fins icke ett enda spelhus eller
saloon, ej heller ett ‘whisky grocery
store’ eller ‘grogshop’ i staden. Vi
hafva icke rum för dem som besöka
sådana platser.”
St. Anthonys första council
organiserades den I3:de April 1855 och den
första petition, som bringades in till denna
legislativa församling, kom från G. E.
H. Day, med flera, för att förhindra
försäljningen af rusgifvande drycker på
söndagen, och blef denna petition
hänvisad till åldermännen Stanchfield och
Cummings, license-komiteen. På
deras rekommendation sammankallades
stadens borgare till ett allmänt möte i
skolhuset i tredje wardet, den I9:de
April, för att gifva nykterhetsvännerna
ett tillfälle att dryfta petitionens
innehåll. Vid samma möte inlemnades en
petition af Mrs. King, undertecknad af
ett stort antal af stadens damer, hvilka
anhöllo council om att förbjuda
försäljningen af rusgifvande drycker inom
stadens gränser.
Resultatet af dessa diskussioner blef
att en förordning antogs, som bestämde
license till $50 per år samt en moderat
plikt på att hålla saloonerna öppna på
söndagen eller senare än klockan 10 på
hvardagsqvällarne.
Enligt en statistisk beräkning, som
uppgjordes för några år tillbaka, kostar
det invånarne i Förenta Staterna jemt
$25,000,000 att födas, $300,000,000 att
gifta sig, $75,000,000 att begrafvas och
$990,000,000 att släcka törsten. Huru
mycket det för närvarande kostar
invånarne i Minneapolic att släcka sin törst
är ett problem, som torde blifva svårt
att lösa.
Ja, dyrt det är att lefva
Och dvrt det är att dö;
Och dyrt det är att gifta sek
Allt med sin fästermö;
Men dyrare ändock det är att slacka
törsten sin ..
I dessa sabla krogar med öl och brandevín.
Det finnes många föreningar
härstä-des, som med ifver verka för
nykterhets-ideen. Bland dem räknas synnerligast
de svenska loger, tillhörande “Indepen-
dent Order of Good Templars,” med
egen skandinavisk storloge för
Minnesota, hvilken organiserades den 28:de
Augusti 1891. Den äldste bland de
svenska logerna är
“Lincoln Lodge No. 121,” som
organiserades den 2o:de Juni 1886 med 14
"charter”-medlemmar. Dess första
tjenstemän voro:
C. Svensson, L .T.; F. Hagsten, W.
L. T.; C. E. Carlson, F. L. T.; L. E.
Olson, L. S.; Edna Isaacs, B. S.; K. J.
Johnson, F. S.; Hulda Isaacs, S. K.;
Erik Ledin, L. K.; L. Lund, L. M.; C.
P. Anderson, B. M.; Rudolf Rasmussen,
I. W.; —. Rasmussen, Y. W.
För närvarande har logen 60
medlemmar och en kassabehållning af $200.
Föreningen eger derjemte ett
bibliotek, räknande 150 volymer, samt annan
egendom till ett värde af omkring $200.
Dess nuvarande tjenstemän äro:
E. Floborg, L. T.
Mrs. Jennie Peterson, W. L. T.
C. Peterson, T. L.
Miss Malinda.Söderlind, I. M. T.
T. Nilsson, L. S.
Miss Gussi Rundqvist, B. S.
S. O. Bergqvist, F. S.
John J. Darin, S. K.
Miss Alma Johnson, L. K.
Miss Selma Gustafson, L. M.
Miss Hilda Sanström, B. M.
Miss Hilda Sanström, B. M.
C. O. Cederstrand, Y. W.
F. Scherin, L. D.
Från logen Lincoln har utgått sju
till åtta olika loger inom staden, af
hvilka följande för närvarande äro i
godt arbetsskick: “Freja,”
“Bernadotte,” “Aftonstjernan," “Scandia” och
“Enigheden.” Den sistnämda består
uteslutande af norrmän och tillhör den
amerikanska storlogen.
“Freja Lodge No. 16” organiserades,
eller rättare sagdt omorganiserades, den
i8:de Juli 1890. Den är dock mycket
äldre, ty den var först Goodtemplar
loge och sedermera literär
nykterhets-och sjukhjelpsförening. Logen räknar
en kärntrupp af 75 medlemmar och är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
