Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wardell blef den första person som
be-grofs på den plats, som sedermera blef
känd under namnet Minneapolis
Cemetery. Då Layman tog detta land i
besittning, anade han föga, att han skulle
komma att förvandla en del deraf till ett
dödsrike.
Ar 1859 utstakade han en half acre åt
sig sjelf samt för att dessutom stå sina
grannar till tjenst och år i860
inhägnade han tio acres under hamn af
Minneapolis Cemetery. Arealen ökades
vidare, så att det före hans död, år 1886,
upptog inalles 27^ acres. De första
tomterna voro 8x24 fot och såldes så
billigt som för en dollar; några tomter
voro till och med sålda för så lågt pris
som 50 cents, och sällan var det att
någon såldes för mer än fem dollars.
Här, liksom i de öfriga kyrkogårdarne,
fördes det i äldre tider icke något
ordentligt “record” öfver de döda; men
sedermera blefvo de alla nödsakade att
föra en fullständig och systematisk
förteckning.
Colonel John H. Stevens’ dotter, det
första barn som föddes i Minneapolis,
begrofs å Minneapolis Cemetery år 1862,
men flyttades sedermera till Lakewood.
Familjen Nichols ligger äfven här—
fem begrafna på en dag. De hade alla
drunknat i Lake Calhoun. Ett af
barnen var i badet och blef uppfångadt af en
vattenhvirfvel. En liten broder
skyndade till hjelp, men också han blef
neddragen af den förrädiska vågen. Sedan
sprang modern i, blott för att möta
samma öde. En fjerde medlem af
familjen rusade i efter modern—fadren
följde, och alla sjönko i djupet
tillsammans.
John T. Hoblitt, den första soldat från
Minnesota, som dog under
inbördeskriget, blef begrafven här, och hans sista
ord: “Do not bury me on slave soil,”
äro inhuggna på hans grafsten.
Ej mindre än 164 soldater från
inbördeskriget hvila härstädes.
På en hög, enstaka oc.h utsökt plats å
Lakewood Cemetery, vid stranden af
Lake Calhoun, finner man det sista
hvilorummet af "Lady of the Lake,”
hvilkens patetiska historia uppväcker
alia besökandes medkänsla. Hon
tillhörde en ansedd familj i Östern, men
var invalid och kom till Minnesota för
att söka den skatt, förutan hvilken
lif-vet saknar värde. Under sina dagliga
utfärder till Lake Calhoun blef hon så
förtjust i dess skönhet, att hon utvalde
åt sig en passande grafplats och
försäkrade sig om sina anhörigas och
vänners samtycke att här erhålla sitt sista
hvilorum, inom hörhåll af vågornas
plaskande, några få fot från den
fridfulla stranden.
Många besökande uppsöka denna
plats, der man å en grafsten läser
namnet “Helen Francis, hustru till Sir
Joseph Francis, död den 27:de Mars
1873. Långt innan denna plats var
af-sedd för de “dödas boningar,” stod Mrs.
Francis på denna höga kulle, och då
hon blickade ut öfver sjön, sade hon
att hon aldrig sett en så härlig
och passande plats för de dödas
gårdar. Så snart denna plats
sedermera blef afsedd för grafgård,
försäkrade sig hennes make, Sir Joseph
Francis, om en hvilostad för hustruns
stoft på den ofvannämda höga kullen,
hvilken också blef beskrifven som “Lot
1, Section 1.” Helen Francis’ make
slumrar nu också den sista sömnen vid
hennes sida och på hans grafsten läser
man följande intressanta inskription:
“Joseph Francis, Fatlier and
Found-er of the United States Life Service,
1842. Founder of American
Ship-wreck Society, 1842. Inventor of
Cor-rugated Metallic Life Car, Life Boat,
etc. Received the thanks of the
Forty-ninth Congress, honored by the Fiftieth
Congress for his service to hiunanity.
Honored, decorated, rewarded and
knighted by the Crowned Heads of
Europe. Born March i2th, 1801.”
Joseph Francis dog den io:de Maj
1893 i en ålder af 92 år.
Samtidigt härmed må omnämnas att
den pil, som växer invid denna graf,
planterades för 22 år sedan, och är upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
