- Project Runeberg -  Minneapolisminnen : Kulturhistorisk axplockning från qvarnstaden vid Mississippi /
190

(1899) [MARC] Author: Alfred Söderström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

qvarn, som malde mjöl åt soldaterna.
Sågverket drefs af ett gammalt
vattenhjul och den lilla sågen sågade bräder,
som nyttjades vid militär-qvarteret vid
Fort Snelling, hvilken befästning
upp-bygdes år 1819, då militärstation
etablerades der för att skydda handeln med
pelsvaror samt äfvenså hålla de
upproriska Sioux-indianerna i tukt. Sågverket
sköttes af soldater. De smorde
axel-ledningarne, släppte vattnet på hjulet,
förde en stock till sågbladet på
morgonen och gingo sedan ut för att skjuta
ekorrar, så framt det icke fans några
Siouxs eller andra vilddjur i närheten.
Dermed /ortsatte de tills solnedgången,
då de återvände för att erhålla några få
bräder, hvilka möjligtvis kunde vara
färdiga vid den tiden. Vi Iemna här en
trogen afteckning af det gamla
guverne-mentsågverket tillika med Minneapolis’
första mjölqvarn.

Sågverket drefs endast några få år af
soldaterna från fästningen, fem mil neråt
floden, hvarefter det sedan låg i
lägervall för många år och råkade i förfall.
Det var icke förrän omkring år 1849,
som sågverket och mjölqvarnen
uthyrdes af guvernementet för fem års tid
till Hon. Robert Smith från Alton,
Illinois. Han skötte mjölqvarnen i flera
års tid, men fäste ingen vidare
uppmärksamhet vid det gamla sågverket.

År 1847 började Franklin Steele
tillsammans med Ard Godfrey bygga det
första privata sågverket vid St.
Anthony. Det uppfördes å östra
flodstranden, ungefär hvarest First avenue

S. E. nu är utlagd. Det förtäljes att
“Banjo Bill,” nattsågaren, blef så
förtjust när maskinerna började arbeta den
första natten han skulle såga, att han
kände sig frestad att festa på ett sätt,
som icke mycket bidrog till
nykterheten, hvadan resultatet blef en “regular
smash-up” af maskineriet, hvilket
förorsakade en ansenlig tidsförlust samt
betydliga reparationsomkostnader. Under
den första säsongen sågades mellan

500,000 och 700,000 fot timmer, hvilket
icke synes vara mycket för Minneapolis’
sågverk, som under förlidet år sågade

471,150,011 fot timmer, förutom
“shingles” och ’‘lath.”

Om alla de stockar, som sågades år

1898, voro i floden på en gång, skulle
de fylla upp hela floden ifrån vårt
qvarn-distrikt ända upp till Dayton,
Minnesota. Detta illustrerar på ett
förträffligt sätt Minneapolis’ sågverksindustri
i dag, jemfördt med år 1848, då den låg
i sin vagga.

År 1854 byggde D. W. Marr ett
ång-sågverk mellan Orths bryggeri och
flodstranden i nordöstra St. Anthony. Han
dref detta sågverk tills år 1857, då den
financiela krisen tvingade honom att
sälj a den till John Orth, som i sin
ordning skötte det tills år 1859, då det blef
lågornas rof.

Året derpå, 1855, bygde Lovejoy
Bros. en “Shingle Mill” på den så
kallade Cataract Island. Den enda
förbindelse mellan Cataract och Hennepin
Islands var en smal körväg gjord af
“slabs” och annat affall från sågverket;
så att tidtals, då det var lågt vatten,
kunde man komma öfver till Cataract
Island, men då floden steg blef den
improviserade körvägen bortspolad och
all förbindelse mellan de tvenne öarne
afbruten. Lovejoy Bros. drefvo sin
“shingle mill” tills år i860, då klippan
på hvilken derj stod blef underminerad af
forsen och sågverket tumlade ner i
floden samt kilade i väg till New Orleans.

Samma öde delade Bassetts fabrik på
vestsidan våren 1869.

Det första sågverket på vestsidan,
undantagandes det gamla
guvernements-sågverket, bygdes af Pomeroy, Bates
& Co. år 1856 på det ställe der Bassett’s
Creek löper ut i Mississippi-floden.
Denna anläggning förstördes år 1859 af
eldsvåda.

Flera nya sågverk uppstodo nu inom
en synnerligen kort tid.

De flesta af dem uppfördes då invid
dammen, der mjölqvarnarne nu äro
belägna.

Efter inbördeskrigets slut började
“lumber”-industriens andra tidräkning
och det ena stora sågverksbolaget
organiserades efter det andra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:12:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/saminneapo/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free