Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Flera musikaliskt bildade personer, som
hörde Orphei täflingssång strax före
festen, förvånades öfver den precision
hvarmed den utfördes, hvarför det
mindre lyckade resultatet vid täflingen var
dess mera oväntadt. Då den stora
festen var förbi, syntes intresset för
sången ha dött ut. Flera af föreningens
mest framstående medlemmar förklarade
alt “Orpheus måste dö” och bildade en
rivaliserande förening, hvilken dock
snart upplöstes. Några af Orphei
medlemmar samlade emellertid de spridda
krafterna, lyckades med heroiska
ansträngningar bringa reda i de
försummade finanserna och ansågo att
föreningen kunde hvila sig på sina lagrar först
sedan den gjort hvar man rätt.
Orpheus hade städse varit en lojal
medlen: af det skandinaviska
sångarförbun-det (United Scandinavian Singers of
America) och dess medlemmar hade
förbrödrat sig och knutit vänskapsband
för lifvet med många norska och
danska sångare. Men då det blåstes till
storms i Chicago rörande flaggfrågan, ej
den norska, utan den Lindblomska —
det af börsmäklaren Robert Lindblom
skänkta vandringsbaneret — var
Orpheus en af de första föreningarne att
begära sitt utträde ur ett förbund, som
tillåtit för sången främmande element
att inverka störande på sämjan. Då det
Svenska Sångarförbundet (American
Union of Swedish Singers) stiftades,
tacksägelsedagen år 1892, var Orpheus
med. Intresset vaknade på nytt, och
man begynte öfva för ett deltagande i
den Svenska Sångarfesten vid
verldsut-ställningen i Chicago år 1893. Orpheus
uppträdde med värdighet vid den
oförgätliga festen, der emellertid ingen täflan
egde rum. Våren år 1894
omorganiserades föreningen. Passiva medlemmar
till ett hundratal intogos, klubblokaler
förhyrdes och en damförening af
sån-garnes qvinliga anförvandter och
gynnare bildades. Victor Nilsson var
föreningens ordförande åren 1891-97 med
undantag af ett par korta afbrott.
Bröderna August och Knut Ekman omvex-
lade sedan år 1891 som föreningens
kassör, intill år 1896, då den senare
efterträdde John Wicklund, som under dessa
fem år varit dess sekreterare. Oscar
Mattson blef den omorganiserade
föreningens klubbmästare och år 1896
också dess kassör.
Med. omgestaltningen till klubb
inträdde Orpheus i sin glansperiod.
Föreningen hade redan förut gjort kulturela
insatser af värde, då den åtagit sig
an-s"\aret för och derför ock bör ha hedern
af att två svenska konstnärer af rang
bereddes tillfälle att uppträda i
Minne-apolis och Nordvestern, fru Caroline
Östberg å Lyceum Theater våren år
1893 och herr Carl Fredrik Lundqvist
sensommaren samma år. Som
direktörer åren efter sångarfesten hade
professorerna Johnson, Scheibe och Öhman
omvexlande fungerat. Med 1895 års
ingång förvärfvade Orpheus i Hugo
Hullman en sånganförare, som saknade flere
ar sina företrädares teoretiska bildning,
men som stod i intim förståelse af
svenska qvartettsångens traditioner, och som
sjelf var en skicklig tenorsångare.
Under hans ledning fick sången en
schwung, en klang och en färg, som den
förut aldrig egt. Sångarnes antal hade
ock reducerats till sexton för att uppnå
jemnhet och balansering. Orpheus
stiftade äfvenledes en dramatisk klubb och
uppförde med framgång sångpjeserna
“En Söndag på Amager’’ och “En
Midsommarnatt i Dalarne,” lustspelen “Den
politiske kocken” och
“Sparlakans-lexor.” De verkligt fordrande
hel-aftcnsstyckena “Svärfar” af Gustaf af
Geijerstam och “Hin och
Smålänningen” af Frans Hedberg spelades med
god besättning, särskildt af de olika
hufvudrolerna. Orpheus Dramatiska
Klubb har hedern af att ha varit den
första organisation i Minneapolis, som
uppfört en operett på nordiskt språk.
Denna, “Drilleens Operett,” gafs
upprepade gånger och med stegrad
framgång. Som instruktörer vid inöfvandet
fungerade vid olika tillfällen literatören
Edwin Biörkman, skådespelaren J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>