Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4. Kam. Koll. Bref den 21 Nov. 1632 till Anders Bure för ingeniör Olaus Gangius om hans lön. - N:r 5. Kam. Koll. Fullmakt den 19 Juni 1633 för landtmätarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
resterande lön icke förvägren, utan honom den efter
gifven invisning och statens innehåll låten erhålla och
besitta, så snart han därpå fordrar.
N:r 5. Kam. Koll. Fullmakt den 19 Juni 1633 för
landtmätarne. [1]
(Efter Styffe.)
Vi Johan Casimir med Guds nåde etc, samt
underskrifne Sveriges rikes och kammarråd göre veterligt, att
landtmätarne skola ärligen, så snart jorden blifver bar, sitt
arbete begynna och flitigt afmäta hvar bys ägor både i
åker och äng. Beträffande åkern skola de ad marginem
anteckna hvad jord det är, antingen svartmylla, lerjord,
sandjord eller niojord, äfvenså brukad åker, eller obrukad
som duger att inhägnas, upptagas och brukas. Desslikes
hvad ängar därtill äro, antingen hårdvallsäng eller
starrbotten, eller om den är mossig; och skola.de tillse om
de i det närmaste kunna göra förslag, huru mycket hvar
äng kan bära, när medelmåttig gräsväxt är.
Sammaledes skola de förfara, om till samma by ligga
några urfjättar eller utängar, hvilka ock därvid antecknas
skola, liksom ock hvad skog och fiskvatten, som till hvar
by ligger. Och skola de särdeles beflita sig att med
särskilda färger anteckna de råmärken och byskillnader,
som uti åker och äng infalla; men med skogsrår må de
sig icke befatta.
När byn är afmätt, skola de kalkulera hvart gärde
för sig, och, när de hafva adderat all brukad åker för
sig och all obrukad särskild, så skola de göra det till
öresland, örtuguland och penningland, räknade på öret
11777 alnar, på örtugen 3926 alnar och på penningen
490 7/10 alnar. De skola ock föreslå, huru många tunnor,
som kunna sås uti hvart gärde, afdragandes 13,263
kvadratalnar för hvarje tunnland. Sedan skola de tillse,
huru mycket örestalet, uti hvar by tillförene varit hafver
och anteckna, huru mycket det nu blifver. Och skola
de detta allt med sådan uppriktighet och trohet
rättvisligen uträtta och efterkomma, så att de för hvar ärlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
