- Project Runeberg -  Samlingar i landtmäteri / Första samlingen. Instruktioner och Bref 1628-1699 /
81

(1901-1902) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1688 81

Så böra ock de diken och dikesrenar, backar,
stenhögar och andra impedimenter, som i åkrarne finnas,
granneligen från själfva åkern skiljas och till sin rätta
vidd och storlek antecknas.

Dessutom skall landtmätaren icke förgäta att
uppteckna i deskriptionen,’ om hemmanet år ensäde,
treding-säde eller halfparten af jorden årligen brukas, allt efter
hvar och en landsorts art och maner.

3.

Ängarnes art och beskaffenhet skall landtmätaren
på lika sätt noga observera och icke allenast hela ängens
vidd inom gärdesgården aftaga, utan ock i densamma,
såsom i åkrarne, hvart slags jordvall med små punkter
eller kännemärken åtskilja och beskrifva, nämligen huru
stor trakt af ängen är skön och härd vall, stenvall,
tuf-vig, sand- och myrvall, mossig äng, samt våt och sank
äng. Äfvenså starräng, sjöäng, hvarest fräken och
bladvass till boskapsföda skäras kan, samt videbelupen äng;
jämväl alla kärr, stora eller små, som uti allmogens
hem- och utängar kunna vara belägna.

Och måste han beflita sig att i det närmaste göra
förslag på hvad hvar äng kan bära, när medelmåttig
gräsväxt är, nämligen huru inånga lass eller pärmar hö
man på ett tunnlands vidd af god, skön hårdvallsäng
bekomma kan, äfvenså huru mycket mera eller mindre
till pärm- eller lasstal af .mager, mossig, sank och våt
äng etc.

Och för att undvika den konfusion och irring, som
af hvar och en landsorts åtskilliga vinter- och
sommarlass, samt stackars, vålmars och slika hömåtts olikhet
härflyta kan, skall hvar och en landtmätare taga sig
till fundament en rätt Stockholms pann, bestående af 3
alnars höjd, längd och bredd, samt därefter, så mycket
möjligt är, stereometrice uträkna och bedöma ängarnes
fruktbarhet, och storlek.

Han måste ock desslikes mäta, huru stora kärren
äro, samt hvad jord och skog i dem finnas.

4.

Förutom detta måste landtmätarne förvärfva sig en
fullkomlig kunskap om olika slags jordmåner särdeles i
den provins de vistas, liksom ock med vederbörandes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:13:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlandt/1/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free