Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118 1601
Om sommaren när ängarne skola slås, måste
landt-mätaren i den provins han vistas göra åtskilliga höprof
huru bördiga ängarne kunna vara, och därvid göra
åtskillnad på alla slags ängsmarker, som där i provinsen
gemenligen finnas; huru många lass eller pärmar hö man
kan bekomma på olika slags äng vid ordinarie goda höår,
utan att rätta sig i detta fall efter böndernas berättelser.
Detta prof kan bekvämt ske på det sätt, att en viss
trakt af ängen af ett eller flere tunnlands vidd afmätes,
hvilken han sedermera låter slå af samt sätta höet i
vålmar och satar, hvarvid han lätt kan finna huru många
sådana göra ett vanligt på den orten brukligt
sommarlass och vidare huru många sådana lass göra en pärm
å 3 alnar kubik. När nu ett eller flere tunnlands vidd
gifver så många lass eller pärmar i medelmåttiga år,
finnes lätt hvad hela ängen kan gifva, när man uträknat
den till sin rätta storlek på samma sätt som åkrarne.
Sådana prof måste han, som sagdt, göra på alla
slags ängsmarker och det icke en eller två gånger, utan
ju oftare ju bättre, till dess han får fullkomlig kunskap
om hela provinsens höväxt, samt sedan sätta sitt
betänkande härom i kartornas deskripton och bredvid
böndernas egen bekännelse. Detta prof kan också ske,
när ängarne äro slagna och höet ännu står ute; och är
det en högnödig sak vid skattläggningarne, att man har
en sådan kunskap om ängarne.
6.
Likaledes är det ganska nödigt och till stor
upplysning vid skattläggningarne, att sådana profver göras på
åkrarne när skördetiden är, hvilket landtmätaren
härefter måste med flit observera. Först skall han göra
sig väl informerad om alla slag af åkerjord som finnes
i länet, och därnäst huru stora skylar man där plägar
sätta af råg, korn eller annan säd, antingen de efter
ut-tröskningen vanligen gifva -|, -f, f, eller en hel tunna,
mer eller mindre efter landets bruk. När han det vet,
kan han aftaga och uträkna en viss del af åkrarne
medan alla skylarne stå ute och räkna samma skylar,
samt vidare huru många tunnor de kunna gifva. När
detta är gjordt, har han ej svårt att finna, huru många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
