Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 16115
stånd och vetskap uti de nödvändiga
landtmäteri-mstfrw-menternas bruk och nyttjande vid affattningen och
renoveringen. Såsom ock i lika måtto med så tämligen godt
handlag dem handtera och till själfva verket applicera;
i hvilka mål han med de förra ute på fältet samma tid
uti geometrisk affattning hafver sina verkliga prof
be-hörigen aflagt,. som dess själf mätta concept också kan
utvisa, och jämväl att han med de samma ej var
obehändig, visar dess vid Contoiret färdiggjorda profritningar.
Och viste han icke mindre utom detta, huru höjder kunna
afvägas, iteni chartor transporteras, samt jordedelningar
emellan grannar efter hvarjehanda gifna proportioner
verkligen göras, med hvad därvid ankomma kan. Så
att, när stadig öfning, samt flit och trohet uti
förrättningen tillägges, man annat ej vill förmoda, än han
af dessa vetenskaper en landtmätaretjänst lärer be-
15.
Det är ock nödigt att en god landtrnätare någorlunda förstår
perspektivkonsten och kan optice afrita städer, kyrkor, slott, samt välbyggda
hus och säterier på landet ined mera sådant, som förefalla kan.
16.
Han bör ej heller vara alldeles okunning i fortifikation samt
archi-tectura civili och militari för åtskilliga förefallande orsakers skull. Så
är ock nödigt, att han kan arbeta i mechanicis och göra åtskilliga
matematiska instrument, sådana som till landtmäteri fordras.
Såsom synes hade man den tiden ganska stora fordringar pä
landt-mätarnes kunskaper. Landtmäteriet var en matematisk vetenskap och
landtmätarne hade vanligen idkat flere års matematiska studier vid
akademierna, innan de började praktisera. Det är också det naturliga. Men
onaturligt är att som i våra dagar anse den matematiska bildningen vara
för landtmätarne nästan obehöflig. Ett bevis därpå äro deras handlingar fyllda
med siffror på ett mycket märkvärdigt sätt. Hufvudsakliga anledningen
därtill är Landtmäteri Styrelsens Cirkulär af den 5 Februari 1868. Där
föreskrifves bland annat, att landtmätarne skola i sina ägobeskrifningar
vid uppskattningen tillägga en hel hop godtyckliga siffror, förmodligen
därför att det skall se noggrannare ut. Detta är bevis tillfyllest
huru nödvändigt det är att som förr gifva landtmätarne god matematisk
bildning.
Äfven för landtmätarnes öfriga kunskaper var förr relativt bättre
sörj dt än nu. Ifrån äldsta tider ansågs för landtmätaren, likaväl som för
andra ämbetsmän, akademiskt betyg d. v, s. studentexamen obligatorisk,
ehuru mänga undantag gåfvos. Denna bestämmelse upplifvades genom
Knngl. Kung. den 29 Sept. 1848. Men genom 1864 års
Landtmäteri-Instruktion borttogs studentexamen såsom nödvändigt villkor för inträde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
