- Project Runeberg -  Samlingar i landtmäteri / Tredje samlingen. Bilder ur landtmätarnes lif /
2

(1901-1902) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mångkunnige Generalmatematikus och Riksarkitekten Anders
Bureus
, samt förordnade tillika en Inspektor, som skulle
insamla och registrera alla kartor uti ett i
Räkningekammaren inrättadt kontor. I hvarje landsort skulle
ock tillsättas en landtmätare, hvilkens första göromål,
enligt den Instruktion för Bureus, som Gustaf Adolf 4
April 1628 utfärdat, synes varit distriktets geografiska
afmätande[1], ehuru 1633 års fullmakt och instruktion
lyder endast å den geometriska mätningen, som icke långt
därefter kom till utöfning och hvarmed första afsikten
var att upprätta geometriska jordeböcker, hvilka jämte
hemmanens mantal och ränta, äfven skulle utvisa ägornas
myckenhet af åker och äng. Ty med rågångars och
utmarkers mätning fingo de första landtmätarne ej
befatta sig.

Redan 1626 hade Bureus utgifvit en karta på sex
regalark öfver Sverige med några angränsande länder[2],
hvaraf han två år därefter befalldes göra ett mindre
sammandrag. Man ser sålunda att landets geografiska
affattande länge varit påtänkt, men huru snart han
kunde verkställa sin kommission i det som angick det
egentliga landtmäteriet och geom. mätningar, är ej noga
bekant. Troligt är att, som tjänliga ämnen förut ej
funnos att tillgå, han själf måste undervisa och tillöfva
dem, som någon tid därefter förordnades till landtmätare
i orterna. Dessa lära ej varit många till antalet[3], då
mätningen af hela Finland uppdrogs åt Olaus Gangius,
Uppland åt Johan Botvidson o. s. v. De fingo sina full-
makter 19 Juni 1633[4], och det ser ut som första
allmänna uppsättningen landtmätare i provinserna då skett,


[1]
* I 1628 års instruktion betonades lika mycket den geom. som
geogr. mätningen, och detta blef sedan regeln, ehuru i praktiken vissa
tider den geogr.; vissa tider den geom. hade öfverhand. Genom
skiftesverkets inrättande 1757 blef den geometriska mätningen hufvudsaken, för
en lång följd af år. Den geografiska öfverflyttades år 1873 (onaturligt
nog) till topografiska kåren.
        (Utg. anm.)
[2]
En sådan finnes nu upphängd i K. Bibliotekets visningssal.
        (Utg. anm.)
[3]
Om landtmätarnes antal se Första Samlingen, not sid. 4.
[4]
Således ej långt efter det landtmätarbrädet, taflan, eller som den
först kallades mätbordet år 1590 i Nürnberg uppfanns af professor Johan
Prætorius (f. 1537, d. 1616) och torde Svenskarne varit bland de första,
som gjort bruk af denna invention (Lindskogs anm.). Mätbordet kallas
ock mensura prætoriana (Första Samlingen, sid. 200, not).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:13:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlandt/3/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free