- Project Runeberg -  Samlingar i landtmäteri / Tredje samlingen. Bilder ur landtmätarnes lif /
18

(1901-1902) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18 W. KRUSE.

utan afseende på Landshöfdingeämbetets olämpliga be-
fallning, att vid vite af 50 dlr smt företaga andra för-
rättningar i orten. Gränsekommissionen blef dock upp-
skjuten, och som hans sjuklighet alltmera tilltog, afsade
han sig denna kommission 7 Maj 1737, sedan han redan
förut begärt villkorligt afsked. Han återsände alltså Peter
Järnfelts karta öfver Värmlandsgränsen mot Norge, och
Gillberg förordnades i Maj 1737 att i hans ställe bevista kom-
missionen, hvilken ock lär tagit sin början kort därefter.

Vid 1734 års riksdag anförtroddes justeringen af
mått, mål och vikt åt landtmätarne. Med anledning häraf
ingaf Kruse 3 April 1736 till landshöfdingen förslag på
justeringsdistrikter för landtmätarne i länet, sedan be-
höfliga instrumenter samma år ankommit från Stockholm
genom öfverdirektörens föranstaltande, hvilka instru-
menter kostat 60 dlr smt. Men kam. koll. instruktion
för justerarne af 16 Febr. 1736 ankom ej förrän mot slutet
af år 1737. Vid dessa slags göromål kom Kruse dock föga
att lägga hand, emedan hans sjuklighet allt mera tilltog.

Redan i Maj 1728 låg han en hel månad i frossan
och våren 1735 blef han mycket sjuk och matt, lemmarne
darrade och matlusten var förbi (samma sjukdom träffade
den tiden många menniskor, äfven landshöfding Palmfelt,
och var den stundom förenad med fläckfeber, samt med-
förde ofta döden). Den 16 April 1737 berättar han själf
att benen varit svullna alltsedan första adventsöndagen,
samt att de ej ville bära honom, utan måste han ledas
som ett barn. I Juli s. å. var han något bättre, så att
han kunde komma till kyrkan, men högra benet var
ännu svullet, så att han ej kunde sitta till häst. Den
15 Nov. 1737 måste han därför afsända sin afskedsan-
sökan, som beviljades 12 April 1738. Men redan 25
Febr. s. å, hade han fått ett slaganfall, så att han blef
lam i högra sidan, och den 3 Jan. 1739 afled han på
Lockerud vid 65 års ålder, sedan han utöfvat landtmäteriet
i 42 år och varit ordinarie landtmätare 26 år, mycket
saknad af anhöriga och vänner, af sina förmän och hela
den ort, ban så berömligen tjänt.

Ostridigt var han den skickligaste af de äldre landt-
mätarne här i orten och förmodligen i hela riket, hvarför
han ock stått på förslag att blifva inspektor vid kungl
kontoret, då Brynolf Hesselgren utnämndes därtill. Hans
kartor inträffa med marken öfver all vanlighet den tiden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:13:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlandt/3/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free