Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. LINDSKOG. 73
Vid ett annat tillfälle hade vi narrat honom upp i
en öppen klockstapel af tämlig höjd, där mina två kam-
rater försäkrade sig vilja kasta honom utför, om han
ej lofvade bättring. De gjorde ock en riktig början med
peruken och tobakspipan, hvilka mobilier jag, som var
nedanföre, tog i förvar och ej kunde förmås återlämna
utan mot nöjaktig vedergällning af två öre s:mt. Detta
hedrar förmodligen hvarken oss eller vår lärare; och
ehuru det alltid är en informators egen skull, om han
råkar i förakt hos underhafvande, bör dock denne ur-
säktas med sin sinnessvaghet, hvilken några år därefter,
då han blifvit både magister och präst, tog så olyckligt
öfverhand, att han rent af förlorade förståndet, samt
omsider intogs å Skara hospital. *
Härmed voro nu mina egentliga studier både började,
och fulländade. År 1763 gjorde jag mitt första inträde
vid landtmäteriet, hvarvid lärometoden var föga mindre
besynnerlig. Kedjemätningen blef därvid mitt handtverk,
och man lärer ej trott mig om, att vid de åren fatta
mera, efter jag icke ens på egen anhållan kunde få
frihet blanda mig i de öfriga göromålen, eller därom
erhålla minsta underrättelse. Sådant borde väl liksom
min ungdom, naturligen hindra alla hastiga framsteg i
vetenskapen; men genom egen uppmärksamhet bort-
snappade jag dock tämligen snart hela konsten.
Min undervisning i denna vetenskap tillhörde väl
efter åtagande Herr Kommissions Landtmätaren Henric
Georg Malmsten, men en min äldre broder samt numera
extra landtmätaren Rosell voro dock mina verkliga ledare.
Den förres sällskap fick jag dock mindre begagna, och
vid den senares mötte mig flera svårigheter, hvarvid
den icke var den minsta, att det mindre väl upptogs,
då jag stundom ville visa mina små kunskaper och
huru högeligen jag nitälskade för ordning och grannla-
genhet.
Mitt tillstånd under de tre åren jag lärde praktiken
var således icke det bästa, och blef ej heller mycket
förbättradt, sedan jag år 1765 vid 17 års ålder började
* Magnus Joh. Lund, köpmansson från Ulricehamn, född 1738, blef
magister 1763 i Lund, pastoradjunkt 1764 i Lena, samt 1769 vansinnig,
och inlöst på hospitalet, där han dog 1799. {Utg. anm.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
