Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 H. LINDSKOG.
i Kungsträdgården. Här råkade jag ett välklädt frun-
timmer af behagligt utseende, som satt ensam på en
bänk. Som hennes så tidiga vistande på detta ställe
förekom mig besynnerligt, promenerade jag med flit flere
gånger förbi henne, då jag märkte henne få en allt
mera vänlig min, hvarför jag tog mig friheten sätta
mig vid hennes vänstra sida på samma bänk, i tanke
att utforska, hvem hon var och hvad afsikt som kunnat
föra henne dit. Vid det jag satte mig, tyckte jag någon
gick på den till höger varande gången och, som jag ej
ville låta se mig i sällskap med en misstänkt person
ifall hon vore en sådan, lutade jag mig framom henne
för att se om någon kom. Hon åter tog denna rörelse
i annan bemärkelse, lade handen öfver min axel och
gaf mig i detsamma en kyss. Brydd öfver surprisen
och ännu intagen af tanken att någon kom, steg jag
därpå hastigt upp, gjorde henne en liten komplimang
och gick direkt tillbaka till Kontoret, under det jag såg
mig omkring åt alla sidor, om någon kunnat blifva varse
händelsen.
Om jag föresatt mig att skrifva en roman, eller
om flera atrapper af denna art passade för denna bio-
grafi, skulle de ej behöfva diktas. De äro i Stockholm
ej sällsynta. Jag bryddes äfven, oftast öfver verkligheten,
af mina vänner för dylika äfventyr. Lyckan var att
jag något så när visste moderera mina passioner, eller
snarare att göra mina fel med ett slags försiktighet,
hvilket ej alltid händer vid mina dåvarande år, som
jag af några mina likars öden nog kunde märka och
äfven visste föra mig till nytta. För andra än de mest
naturliga ungdomsfel var jag dock skäligen befriad;
och ehuru depanserna månatligen började stiga högre
än hela årslönen, ersattes dock bristen genom flit och
skälig arbetsamhet, både vid sysslan, föreläsningar i
matematiken och kommissioner eller så kallade affärer. *
* Dessa kommissioner bestodo mest i att söka förslag och befordran
för mina bekanta vid staten, som ock merändels gick efter önskan,
hvarför jag ock så när blifvit allas kommissionär, då det kunnat komma
mig på ett ut, hvem som blifvit befordrad. Men stundom blef jag bedragen
på mitt arvode, och jag lämnade detta göromål med nöje såsom både
ledsamt och besvärligt, sedan jag likväl fått min brors Jonas Lindskog
nämnd till komissionslandtmätare i Skaraborgs län utom förslaget bland
tolf medsökande. {Lindskogs anm). Man ser således att det redan den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
