Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90 H. LINDSKOG.
Lindencrona, Assessor Grapengiesser och Assessor Ceder-
stam; jämte sju af Bjärke härads nämnd.
Efter förrättningens slut reste jag till Skog och den
10 Sept. besökte jag Öfversten Grefve Sparre på Torpa,
Samma dag var ett fasligt blåsväder, och jag hade så
när funnit min graf i sjön Åsunden. Som ingen ville
synas rädd gåfvo vi oss ut. Jag i första båten tillika
med min bror Jonas Lindskogs äldsta dotter och Malm-
stens två yngsta barn, jämte två roddkarlar. Andra
båten roddes af min bror Jonas och Herr Fredrik Ridder-
bjelke, som var i mitt sällskap, samt innehöll dessutom
min svägerska, samt min. och min brors äldsta söner.
Min båt hade ett stort hål vid ena sidan (likväl ofvanför
vattnet) och den andra var liten och rullande. Dessa
usla rotyg jämte stormens häftighet hotade oss hvart
ögonblick med sjöbotten, och föga hopp syntes till rädd-
ning. Vi kommo dock lyckligt i land, samt begåfvo
oss fram på aftonen, under ett tillika uppkommet häftigt
regn, samma väg tillbaka med föresats likväl att följa
närmare landet. Då min båt vid bortresan drogs i land,
gick ribban, som betäckte botten fogen på undre sidan,
alldeles lös. Härigenom uppkom ett stort hål ner i själfva
botten. Båten började därför fyllas med vatten, innan
vi hunnit stort mer än ett bösskott från land, hvilket
jag sökte täppa med min näsduk. Men som denna
stoppning ej ville förslå, kavade vi oss intill Osön, som
ligger i älfvens utlopp, där vi hämtade mossa hvarmed
öppningen fylldes. Därpå lade jag min näsduk och där-
öfver en sten. Efter denna lagning fortsattes resan
utmed Boanäs-landet och allt gick Gudilof lyckligt, så
att ingen annan skada skedde, än att vi blefvo väl
genomblötta af regnet.
Ett vidlyftigt göromål, som jag på Dagsholms egen-
dom haft om händer detta och påföljande år 1795, har
mycket ökat bekymret för min redogörelse. Hvarvid
jämväl tillstött den olyckan, att en min medhjälpare,
Herr Alexander Otto Lagergréen, intagen af kärleksgriller
och villad af sitt flyktiga sinne, i slutet af Mars 1796
hemligen begaf sig från orten, utan att hafva ställt i
ordning något af de göromål, ban på två års tid förehaft.
Min genom hans försummelse uppkomna förlust kan
skattas till 2 à 300 Rdr.
(Oafslutadt.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
