Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. HJERPE. 97
att både bonden och jag kommo under båten, samt all
fisken, vi fått, föll i sjön. Då vi kommit upp, så i det-
samma vi hvälfde båten, • gafs till ett dån i skogen och i
sjön, så att vi ej annat visste, än att skogen skulle falla
på oss,
Båtarne, som förut nämnts, rodde hem det likaste
de kunde. Bonden och jag, så våta som vi voro, begåfvo
oss också på hemvägen, hvarvid jag satt bak i båten-
Dels af kalla vattnet, dels af alteration och förskräckelse
kunde jag ej röra hand eller fot, när vi kommo till båt-
stan, utan bonden tog mig på sin rygg och bar mig hem
till sig, hvarest jag låg i två dygn och spottade blod.
Då herrskapet på Fräckestad förnam, huru det stod
till med mig, läto de göra en säng, lade en bolster därpå
och förde mig till herrgården, hvarest de hade stor om-
vårdnad om mig och skötte mig väl.
När jag då legat ett par dagar i Herr Kaptenens
kammare, tillstötte allehanda yrheter, så att Herr Kap-
tenen ingen ro fick för mig. Alltså läto de bära mig i
förstugukammaren, som de kallade för jungfrurnas kam-
mare. Då jag emellertid blef ganska svag, sattes om
aftonen ett stort stöpeljus på bordet, emedan de ej kunde
tänka annat, än att döden var mig nära. — Min dräng,
som jag hade med mig, Jöns Stenberg bådo de gå in
och äta aftonmåltid. Han var egentligen min husbondes
lärodräng, men skulle vara mig till hjälp på den lång-
samma förrättning, jag då hade.
Emellertid stod ljuset och brann på bordet i kam-
maren, där jag låg, då allehanda villor kom för mig.
Bland annat tyckte jag den orene anden kom och frågade
om jag hade någon tobakstunna. Då tog jag fram en,
jag nyss fått af en svarfvare på hemmanet Bläckestigen,
och viste honom. Han tog då fram en masurtunna, stor
som en lagom tallrik, viste mig och sade: "En sådan
skulle du hafva, om du vill bruka snus, och för det du
har en så liten tunna, skall jag betala dig."
Då var lika som jag kommit på ett svedjefall, hvarest
många torra stubbar stodo och en myckenhet af troll-
packor kastade sönderhuggna rötter på mig, så att det
flög som snökofvor kring mig. — Medan detta påstod,
skällde hundarne, som stodo utanför där jag låg, så argt,
att herrskapet skickade ut folket åtskilliga gånger för
att se, om något främmande kom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
