Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176 E. J. HAMMARIN.
strand och uppehöll mig där till år 1738, hvarefter det
föll mig in att begifva mig i landtmätarelära. Jag blef
äfven strax emottagen af dåvarande extra ordinarie
landtmätaren i Kymmenegårds län Lars Boström, som
jag i nära tre år åtföljde på hans ämbetsförrättningar.
I något ärende sändes jag 1741 at honom från Roko-
lax socken till Villmanstrand, hvarest mina föräldrar då
bodde, sedan de flyttat ifrån Fredrikshamn. Efter ut-
rättadt ärende skulle jag åter resa till samma socken,
men, sedan jag färdats ungefär en half mil från staden
på landsvägen åt Joutseno socken, blef jag varse att
alla vägar, backar och stigar voro fulla med ryssar.
Detta satte mig i yttersta häpenhet, helst jag kom dem
så nära, utan att se någon annan undanflykt, än att
söka komma tillbaka till staden, som ock lyckades mig.
Efter ett par dagars vistande i staden, blef jag ut-
satt för flere gevärsskott från samma fiende, dock genom
allmaktens synnerliga försyn så bevarad, att af de många
kulorna ej mer ån en träffade, som borttog från högra
armen litet kött och skinn. Jag miste däremot min far
och mor, skjutna på gatan.
Fienden skriade svårliga under sitt instormande i
staden, där de med grymhet dödade många och kastade
de späda barnen mot vägar och gator, till dess deras
mordlystnad ändtligen blifvit mättad.
De lefvande fråntogos sina kläder, och så godt som
bara och nakna blefvo fångarne i skymningen utdrifna
från staden till ryska lägret Armila, beläget 1/4 mil åt
Viborg till, under många hårda slag af gevärskolfvarne,
då fångarne genom sammanpackning ej kommo så fort
öfver de döda och de i elände liggande blesserade, som den
obarmhertiga vakten fordrade. Slutligen, när fångarne
framkommit till lägret, utestängdes de af fienden ifrån
alla uppgjorda eldar, hvarför kölden, som under natten
tilltog, utsatte de nakna lemmarne för en plågsam med-
fart, men Herrans hand uppehöll lifvet.
Dagen därpå, eller måndagen som jag tror, sågo
fångarne så eländiga ut, att befallning gafs af de ryska
generalerna att taga kläderna af de döda på fältet och
utdela dem åt fångarne. Jag fick mig en svensk dragon-
rock, som var genomskjuten på flera ställen, blodig och
mycket lång. Med den tågade jag under hela marschen
och begagnade den under öfriga fångtiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>