Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240 LANDTMÄTARES FÖREGÅNGARE.
befallningsmannen på Stockholms slott Erik Andersson
att hålla jordrefning i Nämndö, samt 18 Mars 1622 full-
makt för Daniel Zelow och Hans Olofsson på jordrefning
på Öland.
I Dalarne hafva refkarlarne spelat större rol än i
de andra provinserna. Den 22 Mars 1670 erhöllo de
instruktion af landshöfdingen där, och 25 Okt. 1693 hem-
ställde Gripenhjelm hos honom, att refkarlarne skulle
examineras af ordinarie landtmätaren, emedan de för-
rättade mätningar och delningar. De sista refkarlarne
förrättade sin syssla vid afvittringen i Kopparbergs län,
som slutade 1894 med Särna socken. De uppmätte in-
ägornas areal med kedja, sedan dividerades med gradtalet
som fanns på de af landtmätarne uppsatta s. k. gra-
deringspålarna. Härigenom erhölls det uppskattade inne-
hållet eller skattetalet, som sedan utgjorde delningsgrund
vid det af storskifteslandtmätarne verkställda allmänna
storskiftet *.
Men om refkarlarne ej upprättade kartor, funnos
troligen andra äfven i äldre tider, som gjorde det. På
landtmäterikontoret finnas inga äldre kartor än 1630.
En karta af år 1625 har visserligen funnits där, men
vid den sköfling, som en tid öfvergick arkivet, hamnade
den 1884 på riksbiblioteket. Det är en obetydlig skizz
öfver Södermanland med några herrgårdars namn och
bär titeln "Sudermanlandt, Neu Diliniert und in die
Mappe gebracht durch Kroll von Bennebergh, Anno 1625
erst Mahl". Några äldre geometriska kartor finnas ej
kvar, men troligen hafva sådana upprättats äfven på
1500-talet. Visserligen uppfanns ej mätbordet (landt-
mätartaflan) förr än 1590, men det var ändock möjligt
att pä marken taga mått och sedan på rummet upprätta
kartor i viss skala, vare sig det gällde åkrar eller rå-
gångar. Sålunda berättas kyrkoherde Jonas i Söderbärke
hafva låtit 1553 afmäta och utstaka prästebordets in-
ägor och skog, hvilka handlingar funnos kvar ännu på
1700-talet**.
Att uppmäta breddgrader för kartan, öfver Sverige
* I sammanhang härmed torde böra anmärkas, att ordet "refva" först
betydde mätning utan kartläggning, till skillnad från geometrisk mätning.
Sedan betydde det all slags mätning, men numera är ordet alldeles
ur bruk.
** Se Muncktells Herdaminne öfver Västerås stift, Uppsala 1843.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
