Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Supplik.
Ers majestät af sjelfva skriften vet,
Att menskan icke blott med bröd kan lifvet nära;
Så mycket mindre en poet:
Han äfven törstig är och törstig efter ära.
Det är ej blott ur jordens barm,
Som vårens blomma föda njuter:
Om icke dagens Gud sin blick till henne gjuter.
Hon sitt behag med sorg och harm
I knoppens fängsel evigt sluter.
Min kung! Längst ned i dalen står
En ört, som sig i skuggan gömmer;
Du eld och ljus kring fältet tömmer,
Kring henne köld och mörker rår.
Kanske den knopp, man re’n berömmer,
I blomman större fägring får;
Men om din åsyn henne glömmer,
Hon hastigt till förvissning går.
J. H. Kellgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>