Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Schen"
med lofsångaren i Upsala Tidningar för den 26 November 1842,
skalden L—m.
^ör tusan, L—m, skall jag tro mitt öga!
Har då din hjema ingen grundsats gömt,
Du, Bottigers panegyristr1 Hur föga
De domar gälla, som du fordom dömt!
En smörjburk förr för tidens bjul det tröga,
Du bar då intet lärt och intet glömt!
Dock, du bar stadgats, ooh vill nu som andra
Stråkvägen framåt till din bergning vandra.
Välan, jag följer dig med varma böner
Uppå den bana, som du nu betrådt.
Dig, vettets Cæsar, nog hans lycka kröner
Till slut med någon önskansvärd reträtt,
Der du skall lära andra tiders söner
Din conseqvens, din takt, ditt fina vett.
(Förlåt mitt rim — jag ber dig tusen gånger _______
Jag har det lärt nr dina egna sånger).
Om jag en T asso vore, eller bara
Af öfversättarns ande fått en fläkt,
Då, L—m, skulle du min hjelte vara,
Långt förr än någon af Alfonsos slägt.
Du skulle iå ett rum i deras skara,
Som “nitets glöd“ till helig handling väckt;
Men jag, gudnås, är en ibland de unga,
Som vilja förr begripa än besjunga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
