Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lagman Thorgnys bref ifrån Walhall till konungen,
tnlkadt fr&n Götiskan.
^huru jag så många hundrade år vistats i dessa ljufliga
boningar, fri från allt det buller, som gör lifvet uselt
ibland tidens barn, och intagen af den sälla förtjusning,
som gudarna tilldela rättsinta, dygdiga och oförskräckta
inedborgare i denna oändliga evighet, kan jag likväl ej
glömma det land, der jag är född en friboren odalman,
för hvars sällhet jag uppoffrat mitt lugn och blottställt
mig som oftast för de mägligas vrede, och med hvars
jord mitt stoft slutligen blandat sig. Efter min afgång
ur verlden hafva tidningar ifrån det gamla Svithiod än
gladt, än bedröfvat mig. Jag har sett konungarnes
ef-terlåtcnhet och tyranni, de förnämas regeringssjuka och
högdragenhet samt folkets partier och förtviflan ömsom
varit orsaken till alla de oroligbeter, hvilka så i förra
som sednare tider skakat detta bland nationerna lyckliga
land. När Gustaf W&8& besteg thronen, brusto mina gamla
ögon i tårar, ty jag trodde, att mitt fosterland skulle
njuta en oafbruten välgång ifrån detta ögonblick. Gustaf
ryckte det utur djupaste elände, men knappt hade han
lagt sina ögon tillsammans, förr än jag blef flat öfver
att se Erik uppoffra rikets väl och sin egen säkerhet för
en misstänksam ocb regeringssjnk rådgifvares arghet. Hvad
gjorde icke den vankelmodige Jatl8 sarnvetsyra, och Carl
hade varit mindre hård, om icke embetsmannen under de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
