Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genom Werwing sändas till Holland, blefvo händelsevis länge
fördröjda pä vägen dit, bvilket förskaffade Werwing flera bref från
bröderna Masson, hvilka bref, som ännu finnas i behåll i Linköpings
Bibi., visa hvilken aktning Benzelius åtnjöt äfven utom
fäderneslandets gränser. Med en annan vetenskaplig storhet näml. d. v.
professoren i historia i Helnistedt Johan Georg Eccard (eller
Eck-hart) gjorde Werwing äfven vid denna tid bekantskap genom
Benzelius. Eccard, som på grund af Leibnitz’ förord blifvit professor,
omtalas af Werwing som dennes medarbetare i hans Historia
Bruns-vicensis. Med anledning af ett af Eccard 1713 utgifvet etymologiskt
arbete gör Werwing sina iakttagelser öfver likheten mellan
forn-tyskan och fornsvenskan: »Jag finner dheruti många ord, som
komma af vår gamla svenska e. g. truthin, herre af Drott etc.»
Han förmedlade äfven Eccards och Benzelii brefvexling, hvilka
dock snart kommo i disput med hvarandra om runornas ålder.
På detta sätt underhåller han då och då sin lärde
korrespondent med redogörelser lör nyutkomna vetenskapliga arbeten, men
känner därvid djupt sin ovärdighet att föra ett sådant språk:
Bc’est beaucoup risquer, mon cher monsieur, que de vous entretenir
de matiéres, qui ne sont nullement du ressort da ma plume. Mais
’entre des arnis tout coup vaille et puisque nne fois je me suis
em-barqué, j’aime mieux vous écrire mal, que de ne vons point écrire
de tout». Oftast afslutade han sina med litterära notiser och litet
hofskvaller fylda bref med en sorgsen reflexion öfver fäderneslandets
olyckliga belägenhet. Så skrifver han i Sept. 1713, sedan han talt
om vetenskapliga arbeten: »Det är ganska väl att vår adeliga
ungdom åter begynner läsa ocb begrijpa att landsens välfärd eij beror
af Pampen allena. Hinna vij väl i hamn uhr detta uhrvädret, så
torde den maximen »cedant arma togao» sedan något mehr komma
till att giälla. En Dens ex machina måste giöra catastrophen på
den villervallan wij nu sväfva uti, ty wij sielfve äre alltför
van-mägtige ocb alla våra vänner, ou soy disant tels, släppa oss
handlöst». A sin sida redogör Benzelius för ställningen hemma, som
äfven den hade sin betänkliga sida. I ett bref från Upsala d. 23
Mars 1714 omtalar han bl. a. huru Uplandsbönderna, för att vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
