Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sida, vid deras försök, att »instängia H. K. Maij. med dess
krijgs-bär nti Stralsund, ja att dehla des provincier uti Rijket och skaffa
de Swenske bort ifrän Tyska botten»; och påminte om kurfurstens
af Hannover så ofta uttalade vänliga försäkringar. En af
mini-strame försvarade konungens handlingssätt med hänvisande på
Carl XII:8 obenägenhet för förlikning och tillbakavisande af alla
försök, som gjorts därför; »man hade omsider nödgats släppa oss
handlöst eij annorledes än ett folk, som eij skiötte om mått oeh
handlingar utan bråttades efter sin egen olycka». För ölrigt vore,
enligt hans åsigt, förbundet mellan Hannover och Sverige för flera
år sedan slut. Om också detta vore förhållandet, ansåg Werwing
å sin sida, att förbundet med England dock ännu egde bestånd.
Hela samtalet ledde ej till något resultat och har ej förtjenat att
anföras af annat skäl, än som ett bevis på det intresse och den
ifver, hvarmed Werwing i sin mån sökte arbeta för sitt olyckliga
fädernesland.
Från London begaf sig Werwing till Paris, under det hans
reskamrat fortsatte sin resa till Madrid. Från Wervvings vistelse i
Paris saknar man nästan all underrättelse. Med sin forne gynnare
M. Wellingk började han väl ånyo brefväxla den 27 September,
men detta bref innehåller nästan endast meddelanden om de stora
inskränkningar i hofhållning, som redan företogos, ehuru Ludvig
XIV ej längre hvilat i grafven. Med säkerhet kan man dock våga
den gissningen att Werwing här i det stora hela trifdes bättre än
i det lilla Hannover, där han alltid hade svårt att vänja sig vid
tyskarnes skryt och pedanteri. Visserligen stördes äfven här hans
ro och trefnad af de ständigt återkommande penningebekymren,
oeh att han ej häller i denna nya och förbättrade ställning lyckats
bekämpa dessa, bevisas af den redogörelse för hans affärsställning
vid dödsfallet, som meddelas i en bilaga.
Länge blef det nämligen honom ej förunnadt att värka för
konnng och fädernesland. En oförsigtighet, att, ehuru afrådd, dricka
för mycket af Seinens vatten utan uppblandning med vin, ådrog
bnnom en hetsig feber, som efter 14 dagar slutade hans lif den
27 November 1715.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
