Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till samma åsigt om författarskapet liar för öfrigt den
meddelare kommit, som lemnat Klemming uppgiften om denna »Didos
tragediao i tilläggen till Sv. Dr. Litt. (1878). Dessa uppgifter äro
emellertid ej fullt korrekta, ty stycket säges vara »på prosa med
kuplett af 8 verser i sista inträdet». Såsom läsaren finner, är vida
mera än sista inträdet i tredje akten på vers.
»Rosimunda» är, som kändt, af Ljunggren uppvisadt såsom
öfvergångstecknet från skoldrama till den klassiska tragedien ock
såsom motsvarande den franska tragikomedien. Ehuru det är
antagligt, att den Hjärneska författaregruppen i allmänhet öst ur
samma källor !), kan det dock icke sägas, att Wollimhaus’ Dido
äger någon särskild frändskap med den franska tragikomedien, och
stycket är därför icke på långt när så intressant som Rosimunda.
Emellertid betecknar äfven det en af gjord öfvergång från
skoldramat till den franska smaken.
Ämnet är klassiskt, hemtadt från Vergilius, behandlingen i många
fall sträfvande $fter den franskklassiska enkelheten, »enheterna»
visserligen ej fullt iakttagna, men dock icke onödigtvis brutna.
Språkformen är dels prosa, dels alexandriner, dels ett till
öf-verflöd rimmadt jambiskt versmått (III, 8 och 9), hvilket starkt
påminner om den efter-stjernhielmska (Ituniusska) rimleken.
Knit-teln är alldeles öfvergifven. Prosan är hurtigt behandlad,
åtmiu-stone till att börja med, sedan blir den mera — så att säga —
»kansliartad». Prosadiktionen är onekligen det intressantaste i
stycket, på grund af de ytterst sparsamma prof af vitter prosa
man har från denna tid.
På ett par punkter erinrar stycket om de Stjernhjelmska
»balletterna» — t. ex. Auroras entré (III, 6) samt slutkören med de
åtta Förstarne, och öfverhufvudtaget kan det sägas att stycket
mycket påminner om den Stjernhjelmska riktningen inom
vitterhetens öfriga grenar. Särskildt att märka äro de af ett akademiskt
latinstudium starkt påverkade mytologiska uttrycken och bilderna.
1) Man vet visserligen att Columbus sysslade med öfversättningar fri\n
Moliére ocb Corneillc ar 1679, men detta var ett årtionde senare än den tid
hvarom nu är fräga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
