Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIDOS TRAGEDIA.
Första öpningen.
I, Inträde.
Aeneas. Hjelp Himmel! Hwart utb will denna yhrande blixt,
grymma storm och stränga sydowäder? 1 mina tappraste soldater
och Sjömän anvvänden nu den yttersta fliit. Slån om seglen, giörer
fast Tågen och biuden till med all macht winna Sydowinnen med
ådrarna.
Illioneus. Både macht och konst äro törgäfves, ej är annat
än ypna döden till att förvänta.
Cloantcs. O Aeneas, o Konungh! Mig och mitt föllie drifwer
stormen till främmande och aflägsna strander (stränder).
Aeneas. Nu är hwarken råd eller hjelp öfrigt. Fort, fort, stryk
segel, hugg mast, rå, tåg och trotzar af. Man måste till det
ringaste lifwet sålunda frelsa.
O mechtigste Gud, Tu som både haf och wäder styr och j
lydno håller, lät mig icke med mitt sällskaph omkomma. Men
hwad kan iag med ord eller böner uthrätta, hwilka dee stormande
wädren förskingra, och tillåta icke for den milda himmelen komma.
Huru blijr iagh nu niid till djupaste afgrunden kastader, och nu
igen af wilda stormen upp under högsta himlens skyar uppkörder.
Nu, nu träffa mig den store Gudens förskräckliga skott och piilar,
hwars dunder och fräsande hela min Själ förfära.
II. Inträde.
Dido. Protesilaus.
Dido. Ach den oändeligh möda och nästan odrägeliga
om-sårgh som een konungslig spiira måtte med sig föra. Altiid måste
man ju så för sina undersåtares säkerheet som for sin egen
wäll-måga med bekymmer waka; och är man ändå nästan aldrig om
sin egen wällfård säker, hwilken alla Rijketz ovvänner lönl.(igen)
så wäll som uppenbarligen söka att förolempa. Hwad skall iag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
