Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Armfelt och Leopold. Af Elof Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Armfelt och Leopold.
Kellgrens poem »Till en förnäm herre, som skrifvit ett
theaterstycke» har, såsom kändt är, gifvit anledning till olika tolkningar
hos forskarne i vår literaturs häfder. Några hafva deri sett en
bitande satir mot konungagunstlingen Armfelt, »som hade den
barnsliga fåfängan att i Gustaf III:s vittra hof äfven vilja vara
vitter» och som skulle hafva velat lysa med lånta fjädrar såsom
författare till vaudevillen »Tillfället gör tjufven»; eller ock hafva
de deri sökt en afsigtlig dubbelmening. Andra hafva tvärtom i den
Kellgrenska dikten sett en uppriktigt menad hyllning i tidens lätta
stil åt den rikt begåfvade unge hofmännen vid hans framträdande
på den vittra vädjobanan.
Det är icke vår afsigt att här närmare inlåta oss på denna
tvistefråga, lika litet som på den dermed sammanhängande frågan
om författarskapet till »Tillfället gör tjufven», helst som Armfelts
oss tillgängliga papper icke lemna några direkta bidrag till
frågans belysning[1]. Några allmänna anmärkningar rörande Armfelts
[1] De senaste utredningar, som från olika ståndpunkter blifvit lemnade, äro
Böttigers i Sv. Akad:s Handlingar, D. 45, Warburgs i Göteborgs K. Vitt.- och
Vetenskapssamhälles Handl., Häft. 16, Eichhorns i Ny Illustr. Tidning 1879, s.
236, samt det i sistnämnda uppsats åberopade utdraget ur hertiginnans af
Södermanland dagbok, meddeladt af C. C:son Bonde i N. Dagl. Allehanda 1878, 3
dec. — De olika meningarne torde utan svårighet kunna sammanjemkas. Så väl
Armfelt som Hallman torde sjelfva hafva ansett sig såsom styckets författare —
och ingendera med orätt. Det låter lätt tänka sig att Armfelt, som vid denna
tid framför alla andra var hofvets »maitre des plaisirs», för att få ett
tillfällighetsstycke färdigt till den stundande hoffesten hemtat Hallman ut till
Drottningholm, och der gifvit honom sina anvisningar; och att stycket under A:s
ögon samt under hans ledning blifvit skrifvet i största hast. A. hade gifvit idén
så väl till hoffesten som till pjesen; och då denna uppfördes, kunde den lycklige
arrangören, med fullt skäl angifvas såsom dess upphofsman, utan att göra sig
skyldig till något bedrägeri. Hallman å sin sida, som, i egenskap af en vitter
sekreterare med utsträckt fullmakt vid den formella behandlingen, möjligen »fattat
i pennan» större eller mindre delar, kanske hela den lilla vaudevillen, kunde
äfven hafva fullgoda skäl att anse sig såsom dess egentlige författare. Både före
och efter Armfelts och Hallmans tid har en dylik form för samarbete vid
författandet af tillfällighetsstycken kommit till användning; särskildt under Gustaf
III:s tid torde den ofta hafva förekommit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 18:13:57 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1881/0028.html
