Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samuel Ödmann och Nya Skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samuel Ödmann och Nya Skolan. 131
vederlägga de åsigter, som af Ödmann praktiskt tillämpats; och detta
oaktadt de nyss förut, utan förbehåll från redaktionen, uttalats i
recensionen öfver Kohlrausch! Åtgärden var egendomlig, vittnade föga
om konseqvens i tidskriftens hållning, och kunde knappast kallas
grannlaga mot Ödmann, om den också innebar en upprättelse för
hans antagonist. Denna »anti-Ödinannska» uppsats, för att använda
Palmblads ord, hvilken infördes i de första numren af
Literaturtid-ningen för 1815, var dock hållen i en hofsam och aktningsfull ton.
Härmed var det emellertid slut med vänskapen mellan Ödmann
och fosforisterna. Den gamle lärde ansåg, att han hade skäl att
beklaga sig öfver den ogrannlaga behandling, han rönt. Han var
icke den som lätt glömde hvad han ansåg för en orättvisa; icke
heller den som i kontroversen lätteligen gaf vika. På
Literatur-tidningens recension ansåg han emellertid icke lämpligt att direkt
svara i denna tidskrift: han ansåg, att den vederläggning, med
hvilken han genast var färdig, icke borde »gömmas inom det
obetydliga antalet af den tidningens läsare» 1. Deremot begärde han
plats för sitt genmäle i »Allmänna Journalen», Literaturtidningens
antagonist. Redan förut hade han der tagit till orda med ett
genmäle mot en i vördnadsfull ton hållen anmälan af hans arbete, som
r der stått att läsa; likaså i »Stockholmsposten». Sjelf kallade
Ödmann denna polemik för »tre Puniska krig i våra tidningar,
hvarunder man hade till motto »delenda est Carthago» 2.
Dessa genmälen i bibelöfversättningsfrågan, hvilken Ödmann i
början af 1815 insände till Journalens redaktör, blefvo första
uppslaget till hans långvariga literära förbindelse med Wallmark3. Han
blef, på grund af eget anbud, en flitig medarbetare i Wallmarks
Journal, och lemnade honom enskildt hvarjehanda underrättelser
rörande de literära förhållanden, som han från sin sjuksäng följde
med oaflåtlig uppmärksamhet. Hans brefvexling med Wallmark,
1 Ödmann till Wallmark 2/2 1815.
2 De la Gård. Arch. XIII: 51. Jfr nedan, s. 133, not 1, 2.
3 I bref till Wallmark (17/2 1815) förklarade han, att ej längre skrefve
recen-tioner i Sv. Lit.-Tidning, sedan man der »debiterat skamlösheter», och att han
»tagit sig fri från all delaktighet med det folket, har ej heller med dem
relation». — Jfr det nedan införda brefvet af 3/9 1817.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
