Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samuel Ödmann och Nya Skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samuel Ödmann och Nya Skolan. 137
heller den af Fyris stänkta kusten; blodigt skimmer bytt till
hoppets purpur, Skuldas dom och sköldmöns hällar etc. etc.
Dessa verser skola i dag ånyo sjungas, vid andra orationen,
som hålles af adjunkten Brändström på svenska. — —
S. T. Den 21 Febr. 1815.
Jag återsänder nu med Hr Ärkebiskopen Kosenschölds tal1, det
jag läst med största nöje och beundran af författarens skickelighet
att utreda, träffa och popularisera. Nyss då jag läst det, sände
mig Hr ÄB. sitt exemplar deraf med begäran att få veta mitt
yttrande, emedan han icke hade tid eller krafter att läsa det. Jag
skref då ett ampelt bref, deducerade allt korteligen och bad Hr
ÄB. så laga, att det blir läst af dem allvarligt och icke blott inter
pocula. Med en obehaglig känsla, den jag icke här ensam röner,
får jag nämna, att just nu, i denna crisis, tre vare skarpaste
Schel-lingianer blifvit kallade till lärare af vår philosophiska facultet, så
att opposita justa se posita magis illucescant. Om det länder
universitetet till recommendation i publiken, kunde sannolikt tvekas.
Desse docenter äro Geijer, Södermark och Zetterstedt, alle nitiske. —
Man tyckes blifva något flat öfver Schellings öfvergång till
Gatholi-eismen. Månge hafva dock länge förutsett det, och en eller annan
afbidat det utan missnöje. Man ser nu, hvartut folket vill.–––-
[Rosenschölds tal] förtjenar en god recension, men den blir
svår, ty hela talet är icke något annat än en recension, och den
mästerlig. Jag har sedan i fredags dragits med en elak catarrhe
med febersymtomer och orkar ej företaga den. Emellertid har jag
låtit ÄB:s exemplar circulera, och det är läst med största nöje af
flera.
Brefven om Plotinos äro märkliga. Man behöfver ej, heter det,
vara christen, för att njuta nådeverkningar af Christi uppenbarelse
1 Om Schellingska philosophiens oförenlighet med christendomen, tal vid
prestmötet i Lund, 1814. (Jfr Jac. Adlerbeths omdöme i bref till Tegnér, Ur
T—rs papper s. 68.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
