Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre meddelanden - Bref af C. G. af Leopold till G. M. Armfelt. Af E. Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 Smärre meddelanden.
liafva at tacka för min bergning, en annan konung än min egen;
Och om jag tvingas at dertill anropa en privats välvilja, skall jag
åtminstone aldrig nödgas at placera min erkänsla hos någon hvarest
j^g ej tillika kan förena den med min vördnad och lifliga
hög-a|chtning. Det är af Segraren vid Ingo, af hjelten vid Savitaipal
o^h så många andra orter, som Autorn af–––-af–––-af de
gjoda arbeten, hvilka jag ännu ej skrifvit, — — ensamt skall hafva
emottagit en välgerning af denna natur.
Om Herr Generalen verkeligen ännu behåller den ädelmodiga
benägenhet at vilja göra mig någon grace^ så se här et .tillfälle
dertill. Herr Generalen påminner sig en Wadström, hvilken Herr
Generalen på min bön en gång hedrade med ett constitutorial som
fOndric. Herr Generalen känner utan tvifvel både huru han länge
gackades i ett accord, som han då redan erlagt, åt Gud vet hvilken
Cjhef, med hvilken han öfverenskommit. Nu har han ändteligen
blifvit fendric vid Östgötharne, och det med lön. Men nü gifter han
s% och vill begära afsked, utan andra fördelar än en karakter af
OfverJägmästare. Kronan vinner derigenom hans lön tillbaka och
han en liten vanlig grace. Hans far, som är i staden, har tält med
mjig derom. Om han vinner sin önskan, är jag dermed tjent i mina
afjfairer, ty Wadström är förmögen, är dessutom min vän ifrån
ungdomen, och jag har ej kunnat underlåta at behöfva honom någon
g^ng. Herr Generalen ser huru öppet och enfaldigt jag förhåller
mig i detta ämne. Får jag skicka hans supplique, medan Konungen
ännu är i staden? Jag skall härom intet ord tillägga: jag har sagt
tillräkligt och jag bönfaller blott om ett ja eller nej i denna hans
—r eller rättare min angelägenhet.
Det är omöjligt, Herr General, det är omöjligt, Mæcenas, at i
dessa tider af orimelig dyrhet, af riksgäldssedlar, och stora
utskylder, vara på en gång poet och husfader i Stockholm med 760 Rdr.
Det är då ej underligt at man litet våndas och litet besvärar: at
m^n behöfver sina förmögnare venner, och at man söker köpa
deras tjenster med dem man gör dem tillbaka. Jag vet huru litet
föremål det är, om en rimmare som jag bergas eller intet: men enfin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
