- Project Runeberg -  Samlaren / Femte årgången. 1884 /
44

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Författareskapet till legendariet i Codex Bildstenianus. I. Af H. Schück

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

härrör ungefär från midten af det föregående århundradet.
Denna tidpunkt är således den senaste, under hvilken legendariet
kan hafva författats, men åtskilliga skäl göra det antagligt, att det
år vida äldre. (Jämf. Södervall, Hufvudep. s. 5).

Att inga undervärk, utförda genom Kristi lekamen, här upptagas
för det mycket sannolikt, att arbetet är äldre än 1300-talets början.
Ehuru corpus-christi-festen påbjudits redan 1264, var det likväl först
efter kyrkomötet i Vienna 1311 som den vann någon större utbredning.
Till samma datum ledes man genom den obetydliga roll
caelibatsfrågan spelar i detta legendarium. Som bekant blef caelibatet först
1248 lag inom den svenska kyrkoprovinsen, en lag som likväl ej
genast iakttogs med synnerligen stor stränghet. I religiösa skrifter
från medeltidens senare skede är caelibatet däremot en bland de
dygder, som kraftigast inskärpas. Men af detta den senare
medeltidens asketiska kvinnohat finnes här knapt ett spår. I alla dessa
senare skrifter - äfven om de såsom vanligen är fallet blott äro
fritt värkstälda öfversättningar - intager det svenska helgonet
Birgitta ett mer eller mindre framstående rum. I detta legendarium
nämnes hon däremot ej, och blott en senare hand har dels såsom
en kantanmärkning dels såsom en öfverskrift i texten infogat en
hänvisning till hennes revelationes (Leg. s. 928). Då författaren i
öfrigt visar sig som en synnerligen god patriot, är det ej sannolikt
att han gjort sig saker till denna underlåtenhetssynd, så vida han
lefvat under eller efter Birgittas tid [1]. På grund af den förkärlek,
författaren flerestädes lägger i dagen för alliterationer, kan man
äfven äga anledning att tillmäta detta arbete en högre ålder än
öfriga svenska medeltidsskrifter (lagarne undantagna). Vidare
förtjänar att observeras, att den knittelvers, som numera visserligen
blott upptages i Cod. Bur., men som antagligen äfven funnits i den
redaktion, från hvilken både Cod. Bur. och Cod. Bild. utgått, har
en vida ålderdomligare prägel än vår öfriga kända knittelvers från
1300-talets första år. Men dessa grunder äro blott mer eller mindre
starka sannolikhetsskäl, och jag har endast anfört dem för att
ytterligare styrka värdet af de tidsbestämmelser legendariet expressis
vierbis innehåller.


[1] Snarare är det antagligt, att Birgitta själf läst detta legendarium. I Vita S. Birgittae (Script III sect. post. s. 192) yttras: »Cum vero vacabat in lingua sua scribi fecit.» Då Birgitta vid denna tidpunkt ännu ej förstod latin (jämf. t. ex. a. a. 202), måste detta legendarium tydligen hafva varit på svenska, ty att härmed skulle menas ett tyskt arbete (Hammerich den Hellige Birgitta s. 78) förefaller väl osannolikt. (Se nämligen Dipl. III s. 537). Så vida på Birgittas tid ej funnits två svenska legendarier (och hvarje spår af det ena förlorats, under det att det andra bevarats i tre handskrifter), bör således det legendarium, hvarur Birgitta under sina lediga timmar hemtade uppbyggelse, hafva varit det samma, som i sin fullständigaste form föreligger i Cod. Bild. Att Birgitta säges blott hafva låtit öfversätta bibln, beror - så vida föregående konjektur är riktig - naturligen därpå, att legendariet redan förelåg i svensk dräkt. En annan möjlig allusion på vår samling finnes i den förteckning, som biskop Israel Erlandi 1317 upprättade öfver de lösören m. m., som under den senaste tiden inköpts för domkyrkan i Västerås (Dipl. III s. 326): »Jtem fecimus fieri partem legendarii hyemalem, que constitit ultra XLta Marchas denar. qne nunc est in ecclesia cathedrali.» Men sannolikt afses härmed ett latinskt arbete. Ovisst är också om ett latinskt eller svenskt värk åsyftas i Dipl. II s. 107. 1291 testamenterar ärkedjäknen Sigtrygg åt biskopen i Linköping »duos libros videlicet legendam sanctorum et unum librum qui vocatur summa provincialis.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:14:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1884/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free