Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om drottning Kristinas literära verksamhet i Italien. Af Ernst Meijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 Om drottning Kristinas literära verksamhet i Italien.
hennes proselytmakeri, hennes underdånighet gentemot påfven,
un-fier senare tid hennes »devotism» men framför allt hennes trotsande
\pk fri religionsutöfning i de protestantiska länder hon besökte,
bevisa hennes uppriktiga hängifvenhet för sin religion, men emot dessa
bevisgrunder stå hennes ofta upprepade anfall mot dogmerna,
hennes i början af sin vistelse i Rom öppet uttalade likgiltighet för
gudstjensten och ceremonierna, hennes utfall mot påfvarne, munkarne
och framför allt jesuiterna samt i all synnerhet hennes, enligt min
åsigt, otvetydiga beslut att afsvärja katolicismen i den händelse hon
lyckades återfå svenska kronan1. Att hon icke kunde vara med
om hierarkiens ytterliga ofördragsamhet mot olika tänkande eller
^illa de mått och steg, som öfverheten tog för att med eld och svärd
undanrödja alla hinder för den ortodoxa katolicismens enaherskande,
^erom är hennes bekanta och ädelt skrifna bref till Terlon mot
(Ludvig. XIV:s dragonader likasom hennes sympatier för Molinos ett
tillräckligt vittnesbörd. Men detta bevisar ingenting hvarken för eller
mot hennes öfvertygelse om lärans sanning, huru beskaffad åter denna
öfvertygelse var, derom vågar jag ej uttala något bestämdt omdöme,
fen afgjord utveckling mot ett mera katolskt åskådningssätt är dock
^närkbar under loppet af vistelsen i Rom, och underligt är det heller
^j, att omgifningen och vanan gjorde det, som den naturliga
böjelsen måhända icke kunnat åstadkomma.
Det som åt drottning Kristinas lif i Rom ger den utmärkande
prägeln är dock hennes ställning till literaturen och dess målsmän.
Hade hon redan i Sverige stått i mångfaldiga literära förbindelser,
på blir detta ännu mera fallet i Rom, der politiska sysselsättningar
ji vida mindre grad togo hennes tid i anspråk.
Den italienska literaturen stod under senare delen af
1600-f;alet lågt. Det var likasom om landet förtagit sig på de föregående
tidehvarfvens rika alstring och till de öfriga nationerna måst lemna
1 Detta faktum förnekar Grauert eller rättare sagdt han söker bortresonera
[let. Enligt hans åsigt skulle Kristina genom sin protestation 1660 endast velat
ørnå andra fördelar, och hennes antydan 1667 (Arck. III, 280) att religionen ej
Skulle lägga något hinder i vägen för hennes återkomst till Sverige, anser han
ej antyda något beslut att eventuelt återgå till protestantismen. Grauert II, 372.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
