Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om drottning Kristinas literära verksamhet i Italien. Af Ernst Meijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om drottning Kristinas literära verksamhet i Italien. 87
hvarandra. Grauert anser att »den Clementinska» var den första,
dels emedan »den kungligas» statuter endast voro ett vidare
utförande och detaljerande af den förras, dels emedan man senare
hör talas om den senare men icke om den förra akademien.
Härtill kan läggas, att intet förekommer om musikstycken i den
»Clementinska» akademiens statuter men väl i den »kungligas», och vi
veta att sådana uppförts i drottningens akademi under hennes sista
lefnadsår. — Ännu tydligare framgår, att tidsordningen varit den
nämnda genom medlemsförteckningen. Vi se nämligen att flere af
de medlemmar, som äro gemensamma för båda de af Arckenholtz
meddelade listorna, stigit i graderna i »den kungliga akademien»1.
Så kallas t. ex. Ant. Cottone »Fra» i den första förteckningen men
»Padre» i Accad. Reale o. s. v. Nu skulle visserligen kunna
invändas, att den första förteckningen, som ej nämner akademiens
namn, äfven den afser Accad. Reale, men denna anmärkning
förfaller, då man vet, att den Clementinska akademien uppkallades
efter Clemens X2, och att den första sammankomsten skulle hållas
till hans ära och »under hans auspicier». Nu dog denne påfve
1676, något öfver 2 år efter den första akademiens stiftelse. Skulle
då »Reale» hafva hunnit föregå »Clementina», så skulle den förra
hafva haft en bra kort lifstid, hvilket åter motsäges af de
gemensamma medlemmarnas avancement i kyrkans tjenst. — Man får då
antaga, att den första akademien var den »Clementinska», och att
denna efterträddes af »den kungliga».
Båda akademierna hade ungefär enahanda mål, såsom af de
resp. statuterna framgår. Man kom tillsammans för att »resonera
öfver alla nyttiga, förnöjsamma, lärda och märkvärdiga ämnen, som
kunna komma under det menskliga förståndets domvärjo och äro
värdiga att åhöras af drottningen.» Till den ändan anstäldes
di-sputationer, som skulle hållas på italienska och vara »lärda utan
pedanteri och vältaliga utan affektation.» Vidare skulle der läsas
1 Arck. II, 191 (— 139), som upptager medlemmarna för 1674, 75 och 79;
IV, 31, som upptager medlemmarna för Ac. Reale. Den första förteckningen är
hemtad ur Crescimbenis Vite, den andra ur förut otryckta Mss.
2 Icke efter Clemens IX, såsom Arck. säger IV, 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
