Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Några anteckningar om Dalins »Svenska Friheten». Af H. Hernlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Några anteckningar om Dalins "Svenska Friheten".
D:r Karl Warburg har i sitt för icke länge sedan utgifna
grundliga arbete öfver Dalin tvifvelsutan med rätta uppträdt mot
den häfdvunna uppfattningen, att »Svenska friheten» vore »rimmad
hattpolitikw. Däremot tro vi icke, att hr W. haft lika rätt, då han
s. 293 säger, att Dalin därmed endast afsett att åt den i November
1741 aflidna Ulrika Eleonora, »den välvilliga drottning, som bragt
Sverige dess frihet», resa en henne värdig minnesstod.
Det torde nämligen knappast kunna förnekas, att
tidsförhållandena efter 1741—42 års krig betydligt inverkat på skalden.
Hrr W. synes äfven på sitt sätt vilja medgifva detta, då han s.
299 yttrar, att »skaldestyckets största betydelse låg däri, att det
var en tidsdikt i bästa mening eller, om man så vill, en
tendensdikt, men en tendensdikt af ädlaste art, talande frihetens sak, i
det den angriper hennes farligaste fiende partisplitet, hvilken fiende,
såsom Dalin med siareblick insåg, skulle varda hennes baneman».
C. G. Malmström har, i sin skildring af 1742—43 års
riksmöte, som bekant, visat, huru Hattpartiet, efter sina täta missöden
i början af riksdagen, genom major H. Wredes (af C. Fr. Scheffer
författade) memorial i tronföljdsfrågan, förstod att leda
uppmärksamheten från krigets olyckor till den för partiets afsigter så
vigtiga frågan om hvem som skulle blifva den åldrige konung Fredriks
efterträdare på tronen. Vi minnas, huru borgare och bönder, i
sammanhang härmed, nästan genast valde hertigen af Holstein-Gottorp till
tronföljare och genom sitt beslut, »att ingen bland dem skulle
infinna sig i något utskott, och dessa således försättas i
overksamhet, intilldess tronföljarvalet blifvit i alla stånd afgjordt», visste att
tvinga adeln och presteståndet att förena sig om samma val. Under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 18:14:40 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1885/0046.html
