Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några anteckningar om Dalins »Svenska Friheten». Af H. Hernlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4é Några anteckningar om l)alins »Svenska Friheten».
»Som häremot ropades nej och sades, att här voro så många
andra meriterade både civil- och militärbetjänte, så explicerade sig
gr. Gyllenborg, att dess mening ej vore, att han skulle få säte och
stämma på riddarhuset, utan kunde honom beviljas Hans Maj:ts
nåd. resolution, hvilken långt mindre förtjänte undfått 1).
»Men R. och A. ville härtill ej samtycka.
»Hvarför hrr landtmarskalken frågade, om det upplästa extr.
prot. bifalles.
»Då R. och A. det samma gillade».
Från riddarhuset gick protokollsutdraget först till presteståndet.
Här gjorde man sig emellertid icke någon brådska, ty, fastän det
bordlades redan den 29 Januari, fattade ståndet icke sitt beslut
därom förr än den 30 Mars. Detta innehöll, att »presteståndet
remitterade det samma till Sekreta Utskottet, med förbehåll att
ingen gratifikation rnå ske af publika medel, efter man fruktar, att
rikets kassa ej är i tillstånd därtill. Med hvilken påskrift
extrak-tet till borgarståndet försändes.» Här liksom i bondeståndet bifölls
redan samma dag presteståndets utlåtande, som det tyckes, utan
diskussion.
I Sekreta Utskottet föredrogs ärendet den 7 nästföljande
September, då det »blef ventileradt, huru och på hvad sätt han [Dalin]
måtte kunna uppmuntras, och blef efter öfverläggande för godt
1) H:r Warburg, som s. 333 lemnar några utdrag ur Dalins förenämnda
memorial, yttrar äfven, att denne härmed afsåg »ett undantagsförord från
riddarhuset» för adelskap. »Rättigheten att adla var nämligen», säger h:r W., »i
1719 års regeringsform inskränkt. Konungen ägde blott adla några få vid
kröningen, ’och blifva sedermera inga adelsmän gjorde, tills dess riket sådant kan
tillåta’.» Denna bestämmelse förekommer emellertid icke i 1719 års R. F., utan
först i R. F. af år 1720, där den infördes med anledning däraf, att så många
nya adelsmän 1719 blifvit utnämnda för att medverka vid det förestående
konungavalet. — För öfrigt må anmärkas, att utdelandet af adelskap icke var
så sällsynt under Frihetstiden, som h:r W. tyckes antaga. Bland introducerade
adliga slägter utnämndes (enligt Fåhræi »handbok», 1864) 43 under Fredrik l:s
och 81 under Adolf Fredriks regering, ehuru de långt ifrån genast vunno
introduktion. Stundom begärde Ridd. och Adeln själfva, att Konungen skulle
utnämna nya adelsmän, såsom just vid riksdagen 1742—43, då Ridd. och Adeln
i en und. skrift den 16 Sept. 1743 anhöllo, att högst 20 personer skulle blifva
adlade, bland dem 4 särskildt namngifna. Jfr Allegater till pleni prot. n:r 499.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
