Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltidsstudier. Af H. Schück. 1—4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 Medeltidsstudier.
skrifter: Fru Märetas bok, Fru Elins bok (1476), i hvilka
kungaraden afslutas med Kristoffer, Codex askabyensis, som stannar med
Margaretha (något som enligt nyssnämda bevisföring borde flytta
upp de båda krönikorna till första fjärdedelen af 1400-talet), och
slutligen en handskrift från 1500-talets slut. I denna afslutas krönikan
med Karls hemfärd från Norge 1449, och som jag tror har denna
del tillhört den ursprungliga krönikan. Förebilden är tydligen den
Prosaiska krönikan och det skildrade tidsrummet det samma som i
denna. Alla de öfriga tilläggen i andra handskrifter stå däremot ej i
något förhållande till den prosaiska krönikan. Orsaken hvarför denna
för Karl smickrande monolog ej upptagits i Fru Märetas bok är
lätt att förstå. Hon var dotter till Karls fiende Magnus Gren och
svägerska till ärkebiskopen, hvilken just vid denna tid höjde
upprorsfanan mot konungen. Här fanns således ingen anledning att
afskrifva några panegyriker öfver Karl Knutsson. Fru Elins bok
tyckes vara afskrifven efter samma manuskript som Fru Märetas,
och antagligen tillhörde detta någon mot Karl fientlig släkt. På
grund häraf får det af Storm anmärkta förhållandet sin naturliga
förklaring.
Den Prosaiska krönikan skrefs således säkert efter 1449 och
med största sannolikhet äfven efter nyåret 1453. Men då författaren
ej känner Didrikskrönikan, är det tydligt, att denna ännu ej var
öfversatt i början af 1453, ty alla dessa skrifter utgå med tämligen
stor säkerhet från Karls närmaste omgifning, och det kan ej gärna
antagas, att konungens literära handtlangare varit obekanta med
hvarandras arbeten. Men strax därefter måste öfversättningen hafva
värkstälts, ty den omarbetade Prosaiska krönikan har stundom
ordagrant från den svenska öfversättningen upptagit dess uppgifter
om vilkinakonungarna. Då nu krönikan i denna omarbetade form
redan före 1457 hade hunnit framkalla Lilla rimkrönikan, är det
sannolikt, att Didrikskrönikan öfversattes redan 1454 och i hvarje
fall med säkerhet 1449-1457.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
