Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Adolfs krigspsalm. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 Gustaf Adolfs krigspsalra.
På svenska öfversattes denna psalm för första gången (1652)
af domprosten i Strängnäs, Joseph Mathiæ Fougdonius, hvilkens
öfversättning anföres af Beckman i dennes ofvannämda afhandling.
Psalmen består blott af fyra strofer, de tre ursprungliga och en
fjärde af okändt upphof. Den andra öfversättningen — hvilken
var känd af Georg Wallin, som i sin dissertation De Gladio
Gustavi Adolphi P. II, 132. (Ups, 1729) anför första strofen, och af
Stiernman i Bibl. Sviog. 189 — ansågs af Beckman vara förlorad;
han kände den blott genom Wallins och Stiernmans citat.
Hyltén-Cavallius och Stephens tyckas dock hafva sett denna version, af
hvilken de — utan att nämna hvar de funnit det sällsynta
trycket — anföra den första strofen (Hist. och Polit. Visor s. 266.).
Som det måhända torde intressera vännerna af vår psalmhistoria
att läsa denna öfversättning i dess helhet, har jag här aftrykt
den. Det troligen unika exemplaret finnes inhäftadt i ett
manuskriptband, tillhörande den Palmsköldska samlingen på Upsala
bibliotek (Acta et lit. ad hist. Sv. Tom. XVII.).
Såsom af titeln framgår, följer därefter en öfversättning af
Christlich Trauerlied, hvilken jag ansett öfverflödigt att här
at-trycka. Emedan utrymmet det medgifver, kan jag dock nämna,
att äfven denna dikt förut — redan 1633 — fanns öfversatt på
svenska af Michael O. Wexionius, hvilken därjämte författat en
annan klagodikt öfver hjältekonungens död: »Ach, Ach Hwadh
Qwidh och Jemmerlååt,» känd i ett tryck af 16441).
H. K. Maijstz Wijsa». Emellertid finnes det, såsom Sondén påpekat, bland
Ekebladska samlingarna (nu i Kongl. Bibl.) en annan afskrift af den andra visan,
hvari en Ludvig Speleman angifves såsom författare. Med anledning häraf yttrar
Wieselgren (Sv. Sk. Lit. III, 427): Danteckningen i Ekebladska samlingarna, att
den senare är af Ludvig Speleman, synes vittna mera för än mot den bestämda
uppgiften på Skoklosterska exemplaret. Namnet är tydligen fingeradt, och att
K. Gustaf Adolf vid den tiden använde psevdonymen, känna vi af Kapten Gärs1
färd». Emellertid misstager sig Wieselgren häri. Ludvig Speleman är nämligen
en fullt värklig person. Enligt en i Westinska handskriftssamlingen på Upsala
bibl. nr. 209 förvarad lönestat för konungens hof under åren 1628 och 1629
upptages Ludwig Speleman eller Luduick Bille med en lön af 290 mark. Att han
på konungens uppdrag författat en eller flere af de ofvannämda visorna, före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
