Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kellgrens bref till Rosenstein I. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 Kellgrens bref till Rosenstein.
i stället för två, hvarigenom han hoppades, att den erfordeliga
Summan inom året skulle inflyta, så mycket lättare som han nu fått
begärligare piecer och han således, med Konungens förut gifne
tillstånd, kunde öka antalet af representationerne i veckan. Man ser
väl, hur det står till. Det är synd med den stackarn. God vilje,
lättrogenhet och ej den minsta calcul. Undantagande några få
Piecer, ha de öfriga hitintils ofta icke gifvit så stor Recette, som
förslagit till de vanlige omkostnadernes bestridande: Ljus, skräddare,
comparser etc. — För första årets pris vore ett godt moyen.
Auctoren till Siri Brahe kunde förmås att därtill anslå sin andra
recette, efter den första redan lär ha blifvit disponerad med en lika
generosité; han hade ju där inan slutet af året sina pengar igen
i blanka Ducater, och efter all apparence gick det flere år likaså1).
Man har med sista Post från Upsala skickat Theser att
införas i St. Posten; men som de torde alludera på några andra där
nyligen ventilerade theser, ha vi väntat att införa dem, till dess
Herrarne komma hem. De säga sig framstälde af ett Sällskap
pro sensu exquisito och äro af ett politiskt och moraliskt kram.
Om Thorild ej haft sin hand, måste han dock haft sin anda däri2).
— Man berättar här, att Siri Brahe redan skall vara tryckt3). — Gud
hjelp oss igen till godt Solsken på alla Himlar. — Tusende
tacksägelser för Brors godhet mot Lenngren. Från Schröderheim] har
jag fått ett ganska gracieust och vacklande svar; får jag anmoda
1) Siri Brahe och Johan Gyllenstjerna — med Madame de Genlis’ La
Ou-rieuse som förebild författad af Gustaf III — hade under namn af Den Nyfikna
den 8 och 11 mars 1788 uppförts på Ristells teater; vid tredje representationen
den 15 s. m. bar stycket ofvanstående titel. Kellgrens mening med, att
konungen skulle få »sina pengar igen», är tydligen, att denne skulle vinna priset i
den dramatiska täflingen.
2) Konungen vistades vid denna tid i Upsala, där han bl. a. den 22 mars
åhörde Thorilds exercitie-disputation, i hvilken Leopold och Schröderheim deltogo
såsom opponenter. I St. Posten för den 27 och 29 mars samt 2 april upptagas
teser, ventilerade i Upsala under konungens vistelse därstädes, men bland dessa
hvarken Thorilds eller sällskapets pro sensu exquisito, som för öfrigt — så vidt
jag vet — är okändt.
3) Siri Brahe tryktes först 1806 i andra bandet af konungens Samlade
Skrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
