Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kellgrens bref till Rosenstein II. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kellgrens bref till Rosenstein. 7
mycket om Frankrikes öde. Det är här som är öpnadt ett
lyckeligt fält för alla sanna eller lossade mörksens apostlar, och sker
det som de tro och som troligast tyckes vara, att alt stadnar
därstädes i en onyttig blodspillan och ett än djupare förtryck, så hvem
vågar väl mer att nämna ordet uplysning i en monarkisk
regering? Och skola ej från den stunden Uprorsstiftare och Philosopher,
Mordbrännare och Snillen blifva hållne för Synonymer? Hvem
skall mer våga undersöka, om packets resning i en omätelig Stad,
som hotas af hunger, är värkeligen en fölgd af den allmänna
upplysningen; om flere uppror ej timat i barbariske tider och under
Despotiske Regenter; om Turkarnes upplopp och flere strypta
Sultaner ej vittna härom; och ändteligen om ej enda preservativet
och remeden mot hopens orolighet vore att upplysa sjelfva hopen
så väl, att de tydeligen sågo sitt egit bästa förenadt med det
allmänna lugnet, att de således ej sökte sin hämnd på Regeringen
för sådane olyckor, som Regeringen hvarken vållat eller kunde
hjelpa; ty hur upkomme en revolt, om folket vore öfvertygadt att
dess regering vore god, billig och vis, om det ej ägde en lång
erfarenhet, att det förtryckes och bedrages, att de styrande icke
uppfylla sina pligter mot dem som lyda, att de sjelfva äro vållande
till den nöd och de olyckor, som skyllas på naturen, att deras
klagan ej framkommer till Despotens öra, att det är endast genom
våld, som våld kan hämmas, som bot kan vinnas, och som den
ofta blifvit vunnen? Folket som enskildte — ingen griper till vapen
utan emot den, som han anser för fiende, och då han ej får nyttja
skäl eller skäl ej blifva hörde. Alt uppror således vittnar om ett
värkligt eller inbilladt förtryck. Tag bort denna inbillning, sedan
saken är borttagen, lägg styrelsen inför dagen, gör Financen ej till
Simon Nicolas Linguet (född 1736, död 1794) tillhörde samma riktning som
Raynal. En del af sitt lif tillbringade han i landsflykt; några år satt han
fängslad på Bastiljen. Hans kanske mest kända arbete är Mémoires sur la
Bastille (1783). I Stockholms Posten hade några gånger förekommit utdrag ur
hans och Raynals skrifter.
Några dagar efter sitt samtal med Kellgren skref Wallqvist till konungen
(den 17 aug. 1789):
»Rörelserne i Frankrike äro ohygglige. Det tyckes, att konungen kunnat
dem förhindra. Necker möter efter min tanke på en gång sin upphöjelse och
sitt fall; men det hade bort ske utan konungens olägenhet. Alt detta är en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
