Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kellgrens bref till Rosenstein II. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 Kellgrens bref till Eosenstein.
af tidningen. En blick på Stockholms Postens spalter visar äfven
tillfylles, att urvalet ej värkstälts af Kellgren. Där finnas artiklar,
hvilka tydligen aldrig skulle hafva fått inflyta, såvida han haft
någon bestämmanderätt. Den bekanta händelsen med Kellgrens
poem, Ode öfver Christus, borde också vara ett tillräckligt bevis
för, att han ej varit Stockholms Postens redaktör. Denna dikt
infördes i tidningen utan skaldens vetskap, och i anledning häraf
afgaf denne följande protest:
Min Herre har i sin tidning N:r 69 låtit inflyta en ode,
undertecknad med mitt namn. Jag nekar ej, att jag någon gång författat denna
öfversättning för att öfva mig i min andakt; men som man oftare i mitt
namn torde insända dylika stycken, för hvilka jag törhända ej önskade
vara känd, kanske äfven sådana, som jag aldrig en gång sett; så anhåller
jag, att M. H. ville visa mig den vänskapen och ej vidare utsätta mitt
namn förutan mitt samtycke, hvilket äfven M. H:s egen varsamhet fordrar.
Så yttrar sig i sanning ingen redaktör! Både af dessa skäl
och af yttrandet i Bref 2 framgår, att Kellgren blott varit en af
Holmberg betald medarbetare, hvilken — det må gärna medgifvas
— genom sin samhällsställning och halten af sina bidrag kunnat
tilltvinga sig ett visst inflytande på tidningens redaktion.
Den 3 maj 1785 utkom en ny förordning, som under sken af
att vilja skydda boktryckarens rätt på det mest betänkliga sätt
kringskar tryckfriheten. Genom denna förordning erhöll
boktryckaren ensam rätt att utgifva periodisk skrift, dock blott med det
villkor att han förut erhållit Kongl. Mayst.-s eller Kanslikollegii
privilegium. Post- och Inrikes Tidningar, hvilka innehade
gammalt privilegium och utgåfvos under Kanslikollegii egen kontroll,
behöfde naturligen ej söka nytt tillstånd. Assessor Pfeiffer, som
tillika var boktryckare, hade visserligen privilegium på Dagligt
Allehanda, men inlemnade ej dess mindre ansökan om förnyelse
därpå, hvilket Kongl. Mayst. den 30 nov. 1785 biföll. Regnér, som
utgaf månadsskriften Svenska Parnassen, anhöll äfven om
privilegium. Om denna ansökan yttrade sig Kanslikollegium den 26 juli
1785, och den 29 aug. s. å. biföll Kongl. Mayst. hans anhållan,
ehuru han ej innehade eget boktryckeri. Äfven Kellgren och öf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
