Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifter i Svensk Literaturhistoria. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skrifter i Svensk Literaturhistoria. 113
ende samlingen inköptes efter hans död för Ups. Bibl., där den
nu förvaras.
Den förste svensk, som på allvar egnat sig åt
literaturhistoriskt författareskap, var A. A. VON Stiernman (1695—1765).
Redan 1719 utgaf han Aboa liter ata,, en förteckning på finska
skriftställare och deras arbeten. Lefnadsteckningarne äro här något mer
utförda än hos Schefferus. Den närmaste förebilden var VON der
Hardts l) Hohnia literatay ett slags Stockholmskt författarelexikon
(trykt 1701), hvars andra, mycket ändrade upplaga utkom 1707 2).
Ett annat literaturhistoriskt arbete af Stiernmans hand var
Anonymorum centuria prima (trykt 1724), 1726 efterföljd! af
Centuria secunda3). Denna ofta citerade, ehuru numera ej särdeles
viktiga skrift tyder 200 svenska anonymer och 10 psevdonymer,
men står i rikhaltighet vida tillbaka för Apelblads (1717-1786)
på Ups. Bibl. förvarade handskrift Anonymt et Psevdonymi Sueciœ
(fyra band och ett suppl.4). Stiernmans mest omfattande arbete
var Bibliofheca Sviogothica, hvaraf dock endast det andra bandet
tryktes (1731); hela arbetet (sju delar) förvaras i handskrift på
Ups. Bibl. 5) Det är en från älsta tider gående, kronologisk
förteckning på svenska författare och deras arbeten, ofta med
ganska upplysande biografier. Sju år före sin död framträdde
Stiernman med ännu ett arbete, som, därest man undantager Dalins
obetydliga afhandling (se nedan), kan betraktas såsom det första
försöket att på svenskt språk gifva en historisk skildring af den
1) Von der Hardt utgaf ock i tre delar det oviktiga arbetet Periculum
an-tiqutitatum (1701, 1709), hvars enda betydelse ligger i en där meddelad
själfbiografi af Olavus Petri.
2) Redan dessförinnan hade dock utgifvits Dorpatum literatum (af D.
Eber-hardus 1698), ’Revalia literata (af J. R. Brehm 1699), JEtiga literata (af J. J.
Phrag-menius 1699), Narva literata (af S. D. Geerkens 1703) och Pernavia literata
(af G. Sioeberg 1703 —1705). Äfven för de då under svenska kronan lydande
Bremen och Stade utkommo liknande arbeten.
3) En handskrifven fortsättning förvaras på Ups. Bibl.
4) På ups. Bibl. förvaras i tre band Apelblads Bibliotheca illustris, ett
arbete i samma stil som Schefferus’ Svecia literata. Dock redogöres där blott
för svenske adelsmäns skrifter. Bokförteckningarna inledas af några ytterst
knapphändiga biografier.
5) I tidskriften Suomi för 1844 tryktes Utdrag rörande Finland utur de
otryckta delarna af A. A. von Stiernmans Bibliotheca Suio-Goihica.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
