Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifter i Svensk Literaturhistoria. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skrifter i Svensk Literaturhistoria. 117
Djurbergs De Skaldis veterum hyperboreorum (1685) och TÖRNERS
De poesi sJcaldorum septentrionalium (1717) — röra endast den
isländska poesien. Den älsta afhandling, som afser den rent
svenska literaturen, är E. Noreens 1716 utgifna disputation De
ver-sionibus S. bibliorum sveogothicis, en visserligen kortfattad, men ej
illa skrifven historik öfver de svenska bibelöfversättningarria.
Redan under samma århundrade ersattes detta arbete af tvenne
andra: S. Loenboms ütJcast til en historia om swenska
bibel-öfwersät-ningar (1774) och Schinmeiers visserligen ait för mångordiga,
men innehållsrika Versuch einer vollständigen Geschkhte der
schwe-dischen Bibel-Uebersetøungen (1777—82), Trots sina brister är detta
arbete ännu det i sitt slag fullständigaste. 1783 författade
Schin-meier ett annat, nu dock föga brukbart arbete
Lebensbeschrei-himgen der drey schwedischen Beformatoren. Våra psalmer blefvo
äfven tidigt föremål för literaturhistorisk forskning. 1728—30
utkom Plantins förtjänstfulla De auctoribus hymnorum ecelesiœ
sveo-gothicce, 1736 efterföljd af HÖGMARCKS fullständiga och för sin tid
ganska goda Psalmopoegraphia. Båda dessa arbeten äro nu på ett
lyckligt sätt ersatta af J. W. Beckmans Den nya swenska
psalmboken, framstäld uti försök till swensk psalmhistoria (1845 ff.)1)
Äfven de lärda sällskapen och universiteten blefvo föremål för goda
monografier. Älst är WESTÉNS ännu läsvärda disputation De
so-cietatibus literariis et scientiarum (1734), som nästan uteslutande
behandlar de lärda sällskapen, särskildt Vetenskapssocietetens
historia 2). Kyhlstedt i sin af Kämpe fortsatta afhandling De Aca-
1) Beckman har dessutom skrifvit Konung Gustaf II Adolfs krigspsalm
(Vitt. Hist. och Ant. Akad. Handl. 1869) och Schwedische Bearbeitungen und
Ue-bersetmngen der Sequensen Dies irœ und Stabat mäter (Sthlm 1843), Svensk
psalmhistoria i sammandrag (1863) och Svensk psalmhistoria i kort sammandrag (1863).
2) 1789 höll E. Prosperin ett Tal om Kongliga Vetenskaps Societeten i
Upsala, hvilket anförande 1791 tryktes i Vetenskaps Akademiens præsidietal.
Ungefär ett halft århundrade därefter (1845) skref J. H. Schröder en historik
öfver Kongl. Vetenskapssocieteten i Upsala^ hvilket arbete året därpå utkom i
fransk öfversättning. Vid Upsala universitets jubelfest 1877 utgaf O. Glas
Essai sur la Société Boyale des Sciences d’Upsal et ses rapports avec
Vuniver-sitê d? Upsal. Äfven de öfriga akademierna hafva erhållit sina historieskrifvare.
1771 höll S. Sandel ett s. å. trykt Tal om Kongl. Svenska Vetenskaps Äka-
Samlaren VIII. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
