Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifter i Svensk Literaturhistoria. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skrifter i Svensk Literaturhistoria. 119
dorn vitnande arbete behandlar tiden till 1654 J). En mindre del
af samma ämne (perioden 1593—1637) hade förut behandlats af
Norlin i en ganska förtjänstfull uppsats i Nord. Univ. Tidskr. B.
X. 1842 skref J. H. Schröder ett kort Bidrag till Upsala
universitets historia, berörande brytningstiden i slutet af 1500-talet
(tr. i Frey, sedermera i Schröders Saml. Skr.) För
fullständighetens skull kan nämnas, att Rolott redan 1682 i sin afhandling
De professoribus academicis lemnat några knapphändiga biografier
öfver Upsala professorer. Det finska universitetets historia
skildrades (1770—1776) af Bilmark.2) Samtidigt skref den lärde Por-
1) I anledning af jubelfesten 1877 utgåfvos äfven ett antal
nationshisto-rier: Östgöta af C. Falk (1885), Gotlands af G. A. Gustafson (1877—78),
Gestrike och Helsinge af F. v. Schéele (1877), Stockholms af L. H. Åberg
(1877), Värmlands af E. H. Lind (1877), Uplands af E. Lewenhaupt (1877),
Smålands af J. G. W. Palmberg (1877), Göteborgs af K. Warburg (1877) och
Västmanlands-Dala af G. H. Eneström och M. B. Swederus. Den sistnämnde
hade redan 1868 utgifvit några mindre Anteckningar om Westmanlands och Dala
nation i Upsala. Vid samma jubelfest utgaf M. B. Swederus en historik öfver
Botaniska trädgården i Upsala. I sammanhang härmed kan nämnas, att
Swederus i Nord. Tidskr. 1878 infört en uppsats Olof Rudbeck d. ä.
hufvudsakligen betraktad i sin verksamhet som naturforskare.
2) Hypomnemata utgåfvos 1819 af Wallenius. Det forna svenska
universitetets i Dorpat-Pernau historia skildrades 1790—96 i en disputationsserie, författad
af G. Sommelius, I samband härmed må antecknas några arbeten rörande
skolans historia. Vidlyftigast anlagd torde A. G. Hollanders Svenska
undervisningsväsendets historia vara. Ännu har blott första delen (1884) utkommit,
behandlande tiden till 1724. Författaren sysselsätter sig mycket med rent
literaturhistoriska frågor, men metoden är ej den bästa. För sin tid mera lyckad
var Rietz’ Skånska skolväsendets historia (1848). Ganska omfattande och
innehållsrik är äfven Wieselgrens i tredje och femte bandet af Skandia intagna
uppsats Bildningsanstalterne i Sverige. Uppsatsen afbröts, när författaren
hunnit till 1700-talet. Kortfattad, men som det synes ganska redig är J. A.
Hallgrens Den svenska elementarundervisningens historia (1877). Alldeles
obrukbar — åtminstone för den äldre tiden — är P. Paulssons Historik öfver
folkundervisningen i Sverige (1866). Af samme författare utkom 1868 Lärobok i
svenska folkskolans historia. Öfver enskilda skolor finnas goda monografier såsom
Sjöstrands Maria skola i Stockholm (1882), Stridsbergs Klara skola i
Stockholm (1880), Wexiö skola och gymnasium (1882), Lunds dowskolas historia (\ 861
och 1865), Några blad ur Malmö Allmänna Läroverks arkiv meddelade af C.
L. WÅhlin (1884), Några drag ur Norrköpings Elementarläroverks forntid (1859),
Bidrag till Nyköpings Elementarläroverks historia af G. V. Schotte (1879—84),
De gymnasio regio Gevaliensi (1788; præs. E. M. Fant), De schola trimali
Gevaliensi (1785; præs. Bergsten), Rydhenius’ 1676 hållna tal Historia scho-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
