Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifter i Svensk Literaturhistoria. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skrifter i Svensk Literaturhistoria. 127
andra delen), Ristoriola hymnorum ecclesice svecanœ (1798), De
motibus liturgicis in Svecia (1788), De studiosis in seminariis
jesuitarum (1794), De apostatis svecanis (1791), Historia librorum
sym-bolicorum in Svecia (1782% Observationes in Atlantican Olai
Rudbeck (1800), De scriptoribus suecis sub prima libertatis preli periodo
(1809), De contr över sia inter Fetrum Eliœ Gavelium et johannem
Schefferus (1798), De vita Abrahami Andreæ Angermanni (1802),
De Johanne Brask (1790), Vita Jesperi Sivedberg (1787), De Petro
Magni (1793), De meritis Jacobi Ulphonis (1784) samt hans stora
disputationsserie Observationes selectœ historiam svecanam ülustrantes
(1785—1805), innehållande en stor mängd för 1500- och 1600-talens
literaturhistoria viktiga bref och upplysningar. En annan
äfvenledes viktig disputationsserie var Acta et Uttere ad historiam
re-formationis in Svecia (1803—1807)x). Slutligen kan nämnas, att
1) Här kunna några andra upsaladisputationer nämnas såsom G. F. Fants
Historia librorum catecheticorum in Svecia (1794—95), Sillens Heptaemeron
sue-canum Haquini Spegel (1837), Duværus’ Conspectus rei literariœ (1781; blott
hednatiden) och Lindbloms Merita Joh. Skytte senioris litteraria (1786).
Skyttes politiska och literära förtjänster behandlades äfven af Nejktbr
och Kolmodin (1800—1813). Bland den samtidiga lundensiska literaturen
märkas Sv. Brings (sedan Lagerbrings) De liturgia romano-svetica (1754;
redan 1729 hade Linder i Upsala disputerat om samma ämne), och
Hypomne-mata Laurentii Petri (1755), E. S. Brings De vita academica, quam Londini
Gothorum degit Sam. Pufendorf (1781), J. Lundblads De literarum svecanarum
progressione Christina regnante (1794) och De historia Alexandri Magni a Boetio
Jonæ filio suecicis rhythmis composita (1802), C. Lundblads Vita et ingenium
Joh. Henrici Kellgren (1824), Hylanders De literarum in Svecia studiis sœculo XV
(1818), Brunnérs De statu rei literariœ, in Svecia seculo XVI (1831),
Sylvanders Tegel et Celsius (1846), Bruzelius’ De controversiis ecclesiis sacramentariis
regnante Erico XIV in Suecia motis (1822) och Aspelins De progressibus poeseos
svecanœ regnante Gustavo tertio (1803).
I samband härmed kan påpekas, att viktiga literaturhistoriska
upplysningar äfven stå att hämta ur stads- och klosterbeskrifningar, af hvilka några
(jämte deras præsides) här kunna antecknas: De Stockholmia (Arrhenius och
Törner 1724—26), De templo S. Nicolai (Fant och Lilljenwalldh 1788 — 91),
Fata templi Biddarholmensis (Ol. Celsius och Stricker 1748—50), De templo
et paroecia S. Jacobi (Georgii 1763-67), Wittings St. Jacobs minne (1771;
utvidgning af föreg., som ock författats af Witting), Sigtuna stans et Cadens
(Wallin 1729—32; viktig), St. Clarœ minne af Nordberg (1727), Arboga
känning af Löhman (1737), Wallins Gothländska samlingar (1747 och 1776),
Pe-ringskjölds Monumenta Uplandica per Thiundiam (1710) och.dess fortsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
